söndag 24 november 2013

God morgon Venice

Jag befinner mig i Los Angeles pga jobb och har fortfarande inte rört en skivstång. Däremot sprang jag förbi ett tomt Muscle Beach på min bakfyllesöndagsmorgonrunda:


Löprundan var min första utomhus på över en månad men kroppen kändes märkligt pigg med tanke på allt träningsuppehåll plus 6-7 timmar till fots i går avslutat med ungefär en hink trögflytande IPA på kvällen. Men jag kanske springer bäst bakis? Kilometertiden är mest bara pinsam men jag kände mig väldigt harmonisk och bra så jag är lite löprusig nu efteråt. Gött!



Detta var även asfaltspremiär för mina nya Nike FlyKnit Racer, en sko som tydligen mest är för högpresterande och lite lättare löpare, men även en klumpeduns som jag tycker att de är helt fantastiska. Gillar man Nike Free 3.0, som jag sprungit i tidigare, tycker jag dessa känns som en uppgradering. Bonus: Inga skåror i sulan som det fastnar grus i.


Att de funkar bra för en snubbe på 94 kg som springer pinsamt sällan beror nog på att jag enträget stöpt om mitt löpsteg till att inte träffa så mycket med hälen och ta kortare, snabbare steg. Jag har nog tränat bort en del av min pronation också. Med RunKeeper och den nya rörelsesensorn i iPhone 5s så får man data på antal steg i minuten. Det sägs att man ska sikta på 180 och även om jag inte nådde hela vägen så är jag ändå rimligt nära tycker jag (lite oklart vad som hände vid 4,5k, tror sensorn ballade ur lite bara):



Ryktet säger att det finns tyngdlyftarhörna på Golds Gym här i Venice, som tydligen är stället Arnold hängde på när det begav sig, så jag hoppas hinna med ett besök där senare i veckan.

onsdag 13 november 2013

OS dåliga behandling av tyngdlyftningen

Inför OS i london släpptes ett spel där man kunde testa en massa grenar. Av oklar anledning hade man helt ignorerat hur tyngdlyftning fungerar och fått spelet att handla om någon sorts stående press i stället. Se och gråtskratta:


Nästa anhalt är Rio 2016 och i dag (eller i går,eller nåt) offentliggjordes de små piktogram som ska symbolisera de olika sporterna. Nu kan man kanske säga att de bara är symboler och inte ska tolkas så bokstavligt, men kunde de inte lagt lite mer möda på att få till positionen? Ingen stöter med knät sådär långt fram och vikten så långt bak utan att missa på OS-vikter:



Länk till Rio-OS tyngdlyftningssida är här.

tisdag 12 november 2013

Jag har tränat… sort of

Sisådär två veckor flyttpackning i Sverige och nu 10 dagar tidszonsacklimatisering samt hysterisk lägenhetsjakt har lett till totalt träningsuppehåll. Tyngdlyftarhörnan jag hittade första dagen efter att jag kom hit har jag varken signat upp för eller besökt igen eftersom den ligger på Manhattan där jag varken bor eller jobbar just nu och för att jag inte har tid.

I huset där vi hyr tillfälligt finns ett sorgligt litet gym i källaren och i går kväll rev jag äntligen av ett premiärbesök. Jag inledde med 30 minuter löpband, första kvarten i 7 och andra i 7,5 mph (11,25 respektive 12,1 km/h ungefär) och utan en enda löpmeter i kroppen på säkert över en månad så var det helvetiskt tungt. Lyckligtvis var jag själv där nere så jag kunde brunstflåsa så det skallrade i spännisspeglarna.

Efter det lite sorgliga fyror pullups följt av ännu sorgligare bänkpress med hantlar 10/10/7 reps på 50 lbs (22,7 kg) som skvallrar om total förtvining i pattarna. Herregud jag har ju gjort tior på 28 kg utan större bekymmer förut.


Det finns givetvis ingen skivstång men väl en jättemärklig kabeldragmaskin som man kan koppla någon sorts stång till. Hur man än ställer in den så börjar draget alldeles för högt, typ vid knäna. Jag lassade på max i båda viktmagasinen men det kan inte ha varit långt norr om 100 kg tyvärr.

Jag slängde in lite kettlebelljonglering med den tyngsta jag hittade 45 lbs (20,4 kg) som bestod av stöt, pushpress och sist strikta pressar men till skillnad från bänkpressen var det bra tryck i grejerna här så det blev aldrig särskilt tungt. Sen blev allt för tråkigt så jag tog hissen upp till lägenheten igen.

söndag 3 november 2013

Det viktiga här i (det nya) livet

Dag 1 som nyinflyttad i New York är givetvis första prioritering att hitta ett tyngdlyftningsgym:


Kaboom. SUPERTACK till Daniel som tipsade i kommentarerna om det här stället som heter Manhattan Weightlifting och ligger på 19:e gatan. 

onsdag 30 oktober 2013

Jag tränar ingenting nu men har en jättebra ursäkt

På fredag, alltså i övermorgon, flyttar jag.

(Dramatisk paus)

Till New York.

(Häpna! Baxna! Dåna!)

Det har, milt uttryckt, varit lite att stå i. Träningen har fått ge vika för t ex magasinering av 6000 skivor och allt annat som hört till mitt svenska liv, vilket förstås involverat massor av märkliga marklyftsvariationer med aviga möbler, men inte gjort mycket för min ryckteknik.

Jag återkommer när jag hittat ett New Yorkskt gym där man får dumpa vikterna och som INTE hunnit göras om till Crossfit-filial.

fredag 18 oktober 2013

Fredagsmys i gruvan

Lyckades striktpressa 66 kg (pers med 1) på ren ilska efter två sjukt onödiga bom på 88 kg frivändningar. Fick 2 på 85 kg i alla fall men mitt ynkliga pers på 87 står sig. 

Rycken var uppe på 60 kg men avslutade med 5 set treor "omvända" på 50 kg, där man börjar stående, sänker till start och direkt vänder upp igen och genomför lyftet. Det ska vara bättre för stångbanan än drag/ryck enligt Jacob och det känns som om han har rätt. Har väldigt god kontroll på 50 numera. 

Nu: öl. 

måndag 14 oktober 2013

Meddelanden till mig själv

Hej Ola, glöm inte att byta till drag + ryck när du bommar i ryck, annars får du aldrig till tekniken på tyngre lyft. Att rädda konstiga loopar håller inte i längden. Du jagar stången med höften eftersom du kommer fel redan från golvet, så få till stångbanan innan du jagar pers! 67 kg var godkänd ju men med dåligt sitt.

Tänk också på att få trycket från hälen i stöt, sluta gå på tå hela tiden. Se också till att stången ligger mer mot axeln än i handen, annars får den ingen fart från benen. Våga också göra tyngre vändningar, du kan inte styrkevända 75 kg hela livet. Jaaaa ryggen tappar position lätt när du fångar djupt, men du får väl öva då? Sluta fjompa runt och lassa på lite, 90 kg har du och 80 går ju stöta med lite vilja.

3x5 på 110 kg i böjen var väl bra med tanke på hur lite du kört på sistone men vissa reps är lite för försiktiga i botten. Sluta fjompa dig och satsa ordentligt.

måndag 7 oktober 2013

Lite inspiration

Det är nu rätt länge sen jag såg den här bilden första gången men jag blir liksom inte mätt på den. Världens mäktigaste rygg tillhör Lu Xiaojun, världs- och olymiamästare i 77 kg-klassen. Bilden är från tidningen Milo och man kan köpa den som 53 x 81 cm affisch hos Ironmind. Jag blir lite sugen på att beställa den och donera till klubben

Klicka för att se jättestort:


Hej hå, hej hå, till gruvan nu vi gå



Efter en vecka på filminspelning och sen typ 10 dagar med man-flu så gav jag träningen ett nytt försök i dag. Händerna var inte riktigt beredda men allt höll.

Man blir jättesvag av ett sånt här uppehåll, det ska ni fan veta. Men påhejad av Helena blev det treor ryck där jag höll igen som fan och bara körde 50 kg, sen nån sorts minikomplex med treor frivändning plus tre pushpressar upp till några set på 70 kg. Vändningarna känns bra men jag har otroligt svårt att få kraften in i stången vid både pushpress och stöt. Sist 3 set femmor böj på 100 kg som kändes riktigt grisiga även om jag tror formen var ok. Att jag gjort 5x5 på 110 kg kändes ganska orimligt just i dag.

NÅIALLAFALL, kul att komma igång igen. Nu ska jag bara ifatt Helena i stöten…

söndag 29 september 2013

Tillfälligt avbrott pga filmning

Jag har spenderat veckan i Barcelona där jag jobbat med en reklamfilmsinspelning (i den här spionvideon syns jag i bild ca 7 sekunder in, blå skjorta nere till vänster) så det har blivit en vecka utan träning förutom ett jävla massa springande över den där fotbollsplanen och en liten paus där jag övade rycksitt med en mikrofonbom. Man tager vad man haver.

Dessutom lyckades jag förstås bli förkyld. Att på en och samma vecka utsätta kroppen för flygplans-AC, hetsjobba som en straffkommenderad nordkorean 06-01 varje dag med den sömnbriststress det innebär, frottera sig med reklam- och produktionsfolk från hela jordklotet och deras spännande virusstammar, få värmeslag av att vara i argonlaserstarkt solsken hela dagarna och försöka överleva på planetens sämsta utbud av vegetarisk mat är tydligen inget man går stärkt ur.

Det där om maten tål att repeteras: Spanjorer är helt obegripligt värdelösa på vegetarisk mat. Om man inte vill ha djur i maten får de total kortslutning. Case in point: Jag fick först en svamprisotto som var jättegod första tuggan, men sen såg jag att det låg räkor inblandat och ställde till med en jävla scen. Jag har noga kollat upp detta på wikipedia och räkor är tydligen inte grönsaker, de är djur. Jag sa att jag inte ville äta djur. HUR SVÅRT KAN DETTA VARA? Så jag sa "gör exakt samma men utan räkor". Vad fick jag? Knappt ljummet vitt ris och ketchup (jag önskar att detta var ett skämt):



Nåväl, nu är jag åter hemma i höstsverige och febersnorar. Jag missade tyngdlyftnings-DM i Västerhaninge i går (som åskådare dårå, jag skulle inte delta). Det blir nog fortsatt viloläge några dagar tills kroppen brottat ner det här nya spännande viruset jag verkar ha fått.

torsdag 19 september 2013

En helt ordinär och tråkig träningsrapport

Ryck 40x5/50x3/55x3/60x2 kändes stabilt, om än med ful teknik. Men sen kom en total härdsmälta med ENORMA bom på 65/65/65/60 kg. När omtaget på 60 inte ens var nära muttrade jag "vad fan är det som går fel" och Helenas svar var ingen teknikinstruktion utan bara "byt övning". Hon hade rätt, det fanns inte en chans att ordna detta i dag.

Eftersom alla bom var långt framåt tänkte att jag kanske är svag i draget så jag gick över till treor ryckdrag med knäpaus och klipp: 70/80/90/90/90/90/90 kg. Jag tror kanske 90 är lite för tungt om jag ska köra med paus vid knäna, för jag tappar bröstryggen lite och klippet är ju rätt sorgligt. Men utan pausen blir det lätt att jag tappar kontakt vid knäpassagen och jag MÅSTE bli starkare just där.

Frontböj då: Byggde upp till 5 set tvåor på 100 kg. Rätt fula bitvis, kanske får acceptera att jag bör köra dem på 95 kg ett tag till. Borde ha kört lite fler set på längre vikt för att få volym men var lite för sugen på att gå vidare efter sista tvåan.

Sist Klokov-pressar, femmor på 40/45/48/48/48/48/48 kg vilket ju är väldigt stort steg framåt, har bara haft nån enstaka femma på 47 förut och nu kändes 5 set i rad på 48 kg ganska lugnt. Kul att nåt gick bra i dag…

tisdag 17 september 2013

Tillbaka i sadeln

HERREGUDVADJAGSKRIVERLÅNGAINLÄGGOMINGENTING. Förlåt. Men here goes:

Näsan har lämnat bakpotatisstadiet och gått vidare till ett mer hanterbart Armand Krajnc-läge, så jag stegade ner till gruvan och gjorde mitt bästa för att övervinna min nya Eleiko-fobi.

Redan vid lite hängryck med bara stången under uppvärmningen slog(!) det mig att jag har väldigt dålig koll på hur nära ansiktet jag egentligen är. Innan jag kamikazeskallade snoken till barnmatskonsistens i lördags så ägnade jag inte det en tanke men nu känns det plötsligt skitläskigt. Jag var inte riktigt modig nog för nytt försök på "polska ryck" i dag så jag körde vanliga från golvet i stället.

Jag har någon sorts tanke på att gå direkt på 50 kg efter uppvärmningen men 40 fick leva kvar i repertoaren en dag som denna. Resultat: 40x3/50x3/55x2/60/64/64/64/67 kg och sen 2 ganska grova bom på 70 kg. Jag tog 64 tre gånger i rad eftersom jag ville ta den snyggt innan jag gick upp, och den sista där var rätt smooth. 67 kg som till nyligen var pers kändes helt ok, styrkeryck tror jag, men sen var jag lite trött vid 70 och satte mig lite konstigt under dem. Mitt sitt är fortfarande dåligt och blir inte bättre av att jag envisas med att styrkerycka så länge det bara går. Men skitkul att det ändå gått framåt i ryck i sommar!

Stöten går däremot fortsatt trögt. Jag körde vändning och sen 3 stötar på 50/60/60/70/75/75 kg. Första setet på 75 så ville vänstern inte låsa ut riktigt och i andra var det inte bättre, bommade helt i sista. Trött kropp och Erik påpekade väldigt korrekt att den smälla-på-fart jag kan ha i vändningen (jag styrkevänder 75 superhögt) måste jag få till i stöten också. Jag vet inte om jag kanske är orolig för axlarna och positioner fortfarande, så jag är för försiktig? Det är ju något tragiskt över att inte stöta mer än man pushpressar.

Den som orkat läsa såhär långt kanske ser att jag tog 60 kg två set i rad, för första kändes stelt och avigt men andra försöket var det mjukt och fint. Sen när jag försökte ha samma känsla på högre vikter gick det åt helvete. Väntar otåligt på att nervsystemet ska lära sig den här rörelsen lite bättre. Försöker puta med stjärten och låta bli att galoppera men det är rätt oklart om jag lyckas.

Högerhöften kändes bara halvsur i dag så jag rev av lite böj, 110 kg 3 set femmor. Inga 5x5 i dag alltså, hade lite dåliga batterier och måste verkligen lista ut vad det är som stramar och hugger. Formen kändes ovanligt ojämn mellan alla reps också, men kul att femmor på 110 känns rätt rutinmässigt. Framsteg även här!

Sist lite pressar. Jobbade upp till 60 kg där jag tänkte ge mig på femmor men bara fick 4/4/4/4. Lite för mycket svank här, måste lära mig spänna magen. Lyckas alltid glömma antingen stjärten eller bålen när jag ska pressa.

Sen en kubikmeter pasta och jobbmöten. HEJDÅNUÄRJAGKLAR

lördag 14 september 2013

Blod svett och tårar (men mest blod)

Mitt jobb, som jag kanske får anledning att återkomma till snart, har tärt ordentligt på krafterna på sistone med extremt långa dagar. Så i går bjöd jag hjärnan på några öl och den tackade med att sova till 10:30, vilket säkert behövdes men som gjorde det väldigt svårt att hinna till Friskis & Svettis kl 11 för ett inbokat pass med Helena och Alvin.

En halvtimme försenad med frukost och en halvliter kaffe i i kroppen hakade jag på Alvin i ryck. Jag lyckades dra runt den första på 50 kg men annars kändes det rätt okej med tanke på att kroppen bestod till 90% av stresshormoner och chips den här förmiddagen. Tvåor upp till 62,5 kg och sen ettor på 65, 67,5 och 70 kg som var pers med 2,5 kg. Inte snyggt men kul att få dit den! 70 har hägrat på horisonten ganska länge nu. Återstår bara att sätta den lite finare, hamnade framåt på den här.

Helena visade sen en övning som hon kallade "polska ryck". Man kör från klippet helt utan drag och gör först bara ett frånskjutshopp med stången kvar vid höften och poängen är att trycka med hälen—INTE upp på tå—och sen samma frånskjut men fånga i styrkeryck. Superbra för att hålla stången nära genom att man känner in ryggvinkel och höftposition där man är som starkast, och för timingen så man lär sig dra klart innan man går till sittet.

Till saken hör att jag blir väldigt framåtfälld i mina ryck eftersom min rörlighet inte är så bra. När jag loopar runt stången på mitt vanliga sätt så kan jag sticka igenom huvudet ganska aggressivt för att komma till den position som funkar. Men det som hände i min allra första repetition här är att övningen funkade PERFEKT genom att jag plötsligt höll stången skitnära och drog den med all kraft rakt i ansiktet som jag samtidigt headbangade framåt för att gå under.

Resultatet var att det sprutade blod eftersom jag slagit upp ett ganska rejält jack på undersidan näsan mellan näsborrarna och brosket som skiljer näshålorna åt ("septum" för läkare och piercingentusiaster) slagits loss från själva näsbenet, med ett minst lika stora och djupa jack inne i varje näsborre också. Det har nu gått ungefär två timmar sedan smällen och jag har lyckats cykla hem, men det blöder fortfarande eftersom det var rätt mycket som gick sönder där inne i trynet.

Tur i oturen var att jag inte slog ut någon tand eller bröt näsbenet. Det gjorde inte ens särskilt ont: Man blir ju chockad först och visst känns näsan lite öm nu (den är ju ganska svullen) men utöver att ögonen tårades sådär som de gör när en läkare ska pilla svinlångt upp i näsan så är jag mest sur över att jag behövde avbryta och inte hann köra stöt. Sen är det ju lite pinsamt att lyckas med detta inne på gymmet också, men det bjudet jag på.

Jag kommer ju vara livrädd för den där övningen nästa gång men om nyllet läker ihop så kanske jag testar på måndag igen.

tisdag 10 september 2013

Att välja gym: Friskis & Svettis Hagastan

Jag jobbade till 04:30 i natt med nån jävla reklamsajt och har därmed mått som en ensamstående femlingsmamma dag, men lite rejält kroppsarbete är bästa sättet att mota den existensiella kris som reklamkarriären föder så jag knölade en brunnslocksstor återställarpizza i nyllet och packade väskan.

Stängningen av SAK pågår veckan ut pga någon sorts kemikalielarm så i dag tränade jag på Helenas hemmaplan/arbetsplats Friskis & Svettis Hagastan tillsammans med henne, gamla nybörjargruppskollegan Nils och en tjej som även var på Bosön i lördags. Hon kan ha hetat Sofia, jag var full koncenterad på vad jag själv hette när vi hälsade så det är lite oklart.

Det här gymmet är SJUKT NICE. Allt är superfräscht, De har ett gäng Eleiko-stänger för både herr och dam, tre böjställningar och en plattform. Vikterna består av färgade åttiotalsskivor från något helt okänt amerikanskt märke och orimligt breda svarta studsbollsbumpers med lite för stora mittenhål. Minsta småvikterna var 1,25:or tror jag och det räcker väl för det mesta.

Man får inte dumpa vikter hur som helst pga nån granne men ingen kommer stormande och skäller om man bommar ett ryck. Typ samma som SAK alltså. Med en till plattform och en uppsättning Eleiko-plattor hade det blivit full pott här, men nu får det stanna på 3,5 av 5 möjliga knäböj i betyg. Protip: Friskis är minst lika bra som Sats—oftast bättre!—till mindre än halva priset. Köp inte hypen.

Träningen då? Ryckkomplex upp till 55 kg: "kinesiska drag" där man liksom niger i toppen av draget typ så man når vårtgårdarna med stången, fast med paus vid knäna först. Sen utan att släppa spänningen ner till golv och fullt ryck, sen fullt ryck igen från golv men med "omtag" i ryggspänningen. Det där var sjukt dåligt förklarat… Men typ ett drag och två ryck och en knäpaus i draget alltså.

Ryggen var svårspänd i dag så när vikten gick upp skalade jag ner till tvåor ryck på 60/62,5/62,5/62,5 kg där det bara var en miss trots nattjobbsbaksmällan. Orkade inte koncentrera mig på tekniken riktigt utan bara körde.

Fem set med vändning och sen 3-6 stötar (lite på känn) på 70 kg. Jag hade återigen en dag där jag kanaliserade Wacky Waving Inflatable Arm Flailing Tube Man (google it) men när det blir fint så känns det SKITBRA, som om jag lätt tar 20 kg till, men utan att jag har en jävla aning om varför det gick lätt. Man ska ju antingen smälla i båda fötterna samtidigt eller bakre foten först, men jag har nog överdrivit det lite för Helena tyckte att jag galopperade och borde puta mer med röven. Troligen bra tips om jag bara kan få kroppen att lyda.



Sist böj, höften är fortfarande riktigt vresig men gick med på långa pauser till 90 kg och sen 3 set sjuor på 100 kg.

lördag 7 september 2013

Lördagslyft på Bosön



Eftersom giftdimman ligger tät i SAK-gruvan samlades i dag jag, Helena, Joel, Erik, Peter och Jacob från Stockholms Atletklubb ute på Bosön i stället. Peter har för övrigt varit med i klubben sen minst 1974 och lyfter än. Respekt!

För den oinvigde är Bosön "Riksidrottsförbundets Utvecklingscentrum" och det dräller av elitidrottare från alla möjliga sporter. Det kostar 70 kr för ett engångsinträde och deras lyftarrum är, sånär som på bristen av småvikter, bättre än på klubben. De har t ex stötblock och bockar plus fler plattformar. En nackdel är att stället ligger 15 ljusår hemifrån så jag kommer nog inte hänga där superofta.

Jag körde treor ryck från golv upp till 60 kg som gick bra, men det här teknikbytet går ju upp i rök rätt omgående eftersom jag har hemskt svårt att hålla stången nära efter klippet. Jag borde nog köra ryckdrag+ryck lite oftare. Sen ett par singlar på 65 kg, en bom och sen en lyckad på 67,5 kg (tangerat pers eftersom halvkilon inte räknas) och ett par rätt dåliga försök på 70 kg.

Vändningar + 3 stöt upp till 3 set på 75 kg. Oordningen i fotpositionerna skulle få även en härdad kaosteoretiker att överväga att ge upp karriären men inga riktiga bom, känner mig relativt stark. Vet inte om jag borde öva stötar på tyngre vikt eller om det är lättare att få till tekniken på typ 70? Är det för lätt känns det som om jag kommer undan med så många dåliga vanor.

Tänkte köra lite böj på slutet men höger höft, som gnällt lite i vardagen i ett par veckor men gått med på tunga böj, hade plötligt fått nog och trotsålderstjurade. I stället testade jag en femma ryckböj på 80 kg som ju inte är särskilt tungt för benen, men för varje repetition blev hela kroppen allt snedare: Jag lutade och roterade så att vikterna nästan gled av stången till slut. Troligen är det läge att jag tar itu med den här höftgrejen nu innan det blir ännu värre.

Över lag kul att träna på nytt ställe, kul att träna med duktiga människor (jag är ju solklart supersämst i den här truppen) och lite synd att yttre Lidingö är så otillgängligt beläget.

onsdag 4 september 2013

U15 i Litauen

I dagarna avgörs Europeiska U15-mästerskapen i Litauen. Hittills har man t ex kunnat beskåda en fjortonårig tjej på 48 kg som klarar 1 kg mer än mina träningspers (jag 67/80, hon 67/81):



Dagens lunchpass känns inte lika lyckat längre.

Lunchmangel

Ingen regelrätt tyngdlyftning i dag pga lite sur armbåge, men väl en massa annat. Man måste ju passa på innan gruvan stänger för renovering (se föregånde inlägg).

Jag tänkte först skippa allt som involverar (lås)grepp för armbågens skull men unnade mig lite skivstångsrodd utan låsgrepp som ändå kändes ok.

  • 5x5 böj bak, 110 kg. Bara andra gången nånsin med 5x5 på denna vikt men det kändes oförskämt lätt i dag. Kanske för att jag körde böjen först, iofs… Men en femma på 115 härnäst då.
  • Skivstångsrodd 70 kg, 5x5. Försöker dra axlarna bakåt allt vad jag kan så det ska ta ordentligt där jag är som svagast. Inga omtag från golvet utan häng genom hela seten, men är noga med att inte gunga upp vikten.
  • Min gamla favoritkombination tior good mornings och femmor strikt press på samma vikt, 5 set av varje, 50 kg. Om man försöker göra good mornings så jobbigt man kan så räcker 50 kg för mig men jag tror jag behöver mer i pressarna nu för tiden om jag ska köra femmor. Lösningen är förstås att gå upp på sjuor eller åttor i pressen nästa gång.
  • Discoonsdag: 3 set tior curl (!!!) på 30 kg. Att detta kändes mycket jobbigare än böjen på 110 kg säger kanske lite om hur klen jag är i armarna, vilket faktiskt borde berättiga curlandet. Så det så. 
Över lag väldigt bra pass, kände mig nästan chockerande stark så när som på curlarna då. Ni då, vad gjorde ni på lunchen?


måndag 2 september 2013

NOOOOOOOOOOOOO

Det kom just ett mail från ordföranden i Stockholms Atletklubb:


Nån som har tips på var i Stockholm city man kan få tyngdlyfta under de där dagarna?

Höst i kroppen

Detta har varit en riktig praktmåndag, rejält slokande hjärna och hållning som en förtvinande ormbunke vid skrivbordet. Väl på gymmet kändes det att jag hunnit bli lite frusen under dagen: Axlarna tog minst dubbelt så långt tid som vanligt att värma upp och många timmar av krokig hållning gjorde att ryggen inte ville nypa ordentligt.

Passet blev därför lite lättare: Mer ryck från höga häng upp till 55 kg, men bara tvåor drag+ryck på de sista seten. Solklart sämre ryckdag nu jämfört med perspasset i lördags, men jag intalar mig att det är nyttigt för tekniken att få lite reps i kroppen ändå.

Jag försökte prioritera relativt kontrollerade och fina reps framför viktkåthet och volym, så där jag normalt hade fortsatt med ryck en kvart till fick det bli vändningar. De kändes sjukt aviga och jag inser att jag behöver ta itu med dem på samma sätt som jag försöker göra med ryck: Identifiera svaga länkar i kroppen, filma tekniken och börja om från början med låga vikter.

Men just i dag orkade jag inte ägna mig åt så ädla sysslor så jag körde treor styrkevändningar till 70 kg, tvåor på 75 och 80 kg, sen sista 3 seten med vändning följt av 5 frontböj på samma 80 kg. Allt var fult och kändes skitjobbigt men blev i alla fall gjort. Det är klart vändningen äter lite energi men frontböjar blir så ohyggligt mycket tyngre efter en vändning. Förmodligen kommer min framtida teknikinventering avslöja en del ledtrådar här.

Jag var i alla fall mystiskt snabb på cykeln hem sen. Skulle vilja förstå varför jag i bland cyklar som en jävla velodromdemon efter ett par timmars lyftning när jag rimligen borde vara helt slut i benen.

Edit: radbrytningar hade fallit bort.

söndag 1 september 2013

Vi måste prata om ryck

Jag gillar ryck mer än stöt. There, I said it. Delvis förstås för att det var den gren som gick bäst när axlarna gjorde stöt omöjligt men också för att det liksom är något mer elegant över rörelsen, jämfört med de tvådelade vändning & stöt. I början trodde jag också att jag hade någon sorts fallenhet för ryck eftersom jag fick till "klippet" lite mer än vissa andra i nybörjargruppen som mer gjorde nån sorts muscle snatch, alltså helt utan klippträff. Jag har ju dessutom nött ryckböj flitigt hela tiden, och älskar den övningen trots de risiga positioner min (o)rörlighet i höft och fotleder orsakar.

Men ju längre tiden går desto mer uppenbart blir det att jag är rätt dålig även på ryck. På sistone har det känts som om utvecklingen gått bakåt: Jag fick ju 60 kg på klubbmästerskapet i juni men har nog inte mer än 10-15 snygga lyft på 60 sedan dess trots flera pass i veckan. 

En av de saker som fascinerar mig så mycket med tyngdlyftning är hur precis hela kroppen måste vara med och hur skoningslöst svagheter blir avslöjade. När det gäller mig och ryck lutar jag allt mer åt att det är ryggen som är den klenaste länken, att jag inte klarar att dra tillbaka axlarna och hålla stången nära när jag ska under. Det är inte bara en styrkefråga utan kanske främst teknik förstås, speciellt på de fisvikter jag håller på med, men jag har försökt stärka bröstryggen under sommaren och tror resultaten börjar komma nu.

I juni testade jag att köra ryck från klippet, utan drag, och filmade spektaklet. En kommentar jag fick på Youtube bekräftade vad jag själv anade: Jag är åt helsike för framåtfälld vilket bidrar till att jag juckar stången framåt i stället för att ge den fart uppåt, och om den loopar runt så kan jag inte sätta mig djupt utan att bomma bakåt. Här är stillbilder ur den videon, kolla hur jäkla långt framför kroppen stången hamnar (klicka för att se stort!):


Det borde inte vara så förbaskat omöjligt att få ordning på detta kan man tycka, men jag verkar inte kunna förklara för min kropp hur den ska göra. Det blir liksom sådär hur jag än gör. Men det går ju göra rätt förstås, och här är en superbra bild från världens främsta tyngdlyftningsfotograf, Hookgrip.com (alla MÅSTE like:a på Facebook):

Klicka på bilden för att komma till Hookgrips beroendeframkallande och enorma Facebook-galleri

Men skam den som ger sig, så nu har jag försökt fokusera lite mer på detta i ett par pass, och har gjort en liten film om det hela:




Om vi fokuserar på 67 kg-lyftet på slutet så finns det förstås massor att korrigera fortfarande:



  • Startposition: Jag behöver spänna upp ryggen mer. Begränsande faktor här är rörlighet kring höfterna, adduktorerna är för korta och drar i mitt bäcken tror jag. 
  • Höfterna stiger nu aningen snabbare än axlarna i första draget, de borde vara het synkade.
  • Jag kan vara mer upprätt i överkroppen vid klippet.
  • Jag är inte så explosiv, utan det är samma tempo genom hela lyftet nästan. Måste få maximal kraft vid klippet och komma nedåt mycket snabbare.
  • Stången loopar ju runt även här, måste få mer vertikal stångbana. Detta är nog prio 1 för mig.
  • Der ser lite snett ut men jag tror det är mer kameravinkeln faktiskt.

Men jaja, jag tror det tar sig ändå. Mot 70 kg!

onsdag 28 augusti 2013

Sa jag förresten att jag tog 85 kg i ryckböj?

Jag tog 85 kg i ryckböj förra veckan. Bara en tvåa, men ändå. (Hann också med att bomma pushpressen två gånger…)

tisdag 27 augusti 2013

Träningsvardagslunken

Den här bloggen blir uppenbarligen bara mer och mer fokuserad träningsrapporter. Jag har inte så mycket annat att säga: Jag går till SAK-gruvan, försöker tyngdlyfta lite och jobbar på att hitta en balans mellan borde-träning och skojträning. Sen skriver jag här hur det går och förhoppningsvis finns det något av intresse om man gör liknande övningar och likt mig är sugen på att göra dem bättre och bättre, inte bara tyngre och tyngre.

Nåiallafall, lite om vad jag gjort på sistone:

Fredag
Först pullups, 5/5/5/4 pga sämst i Sverige på detta.

Sen bakom nacke: en pushpress eller två, tre till fem kickstötar och ungefär lika många splitstötar, i den ordningen i samma set upp till 70 kg. Jag är jättejättedålig på stöt.

Sen frontböj upp till tvåor på 100 kg (vilket jag aldrig gjort förut) i 5 eller 6 set eftersom jag tydligen inte kan räkna.

Därefter pressar, tänkte göra femmor på 60 kg men fick bara 4/3/2 och gav upp, körde lite på 50 och gick vidare till Lu Xiaojun-oblique-straff-svaj-grejen, 20 reps per 3 set:


Sist skivstångs-ab-wheel, 3 set tior. Min mage är fortfarande härjad av de här sista två övningarna 4 dagar senare.

Måndag
Treor ryck där första repetitionen hade lååååång paus vid knäna för att stärka rygg och lära nervsystemet knipa ihop skuldrorna. I bland lite pauser i reps 2 och 3 också, gick på känn. Kändes väldigt lätt till och med 55, faktiskt också första setet på 60 kg, men sen bom i andra och klarade lyft i tredje och sista på 60.

Sen vändningar, även här med lång knäpaus och sen från höga häng, varierade och gick lite på känn för ryggposition och timing. 2-5 stötar på slutet, upp till 70 kg. Sen treor vändningar utan stöt på 75/80/80/80 där allt rasade pga hunger/utmattning. Har plötsligt glömt helt hur man sätter sig i en vändning, så blev det inte fullträff och superhög styrkevändning bommade jag. Usel teknik.

Tänkte köra lite böj på slutet men en rep på 100 kg gjorde att det svartnade så jag vinglade hem på cykeln och åt mat för första gången på typ 9 timmar.

Tisdag
Styrkelyftsbonanza i dag: 5x5 böj bak på 110 kg (vet inte om jag gjort det förut?! Gjorde 3 set 8 juli) och sen superset 10/9/8… osv till 1 på 110 kg marklyft och 60 kg bänkpress. Sist jag testade i januari så körde jag 120/50 men fick ge mig på slutet eftersom ryggen var alert som en manet. De här vikterna var ju samma total men mycket bättre fördelning: Jag tror ryggen var ok genom alla marklyft (fegade lite och körde touch&go) och jag fick kriga lite på bänken i 6 & 7-repparna. Jag tog väldigt god tid på mig och köttade inte på som nån Crossfit-fantom, så det hela tog 23 minuter(!) men nu vet jag i alla fall vad som är bra vikter och kanske kan elda på lite mer nästa gång i stället för att snacka skit med klubbkamrater. Svetten vårflodsforsade trots tempot och nu är jag helt makalöst trött.

onsdag 21 augusti 2013

Stoppa inte pressarna

5 set treor på 60 kg gick ganska bra i dag, så det är väl nån sorts pers med tanke på att jag bommade allra sista repen förra gången. Men jag har fortfarande svårt att spänna stjärten ordentligt i bland, och plötsligt blir ju allting mycket tyngre. Ska kanske testa 3 set femmor nästa gång. Vill bli bättre på att få igenom huvudet efter att stången passerat pannan, nu står jag och svankpressar framför kroppen lite väl mycket när det blir tungt.

I övrigt lite ryckkomplex (högt drag, styrkevändning från superlåg häng, sittryck från samma låga häng) som gick sisådär: 40/40/40/45/50/50/55/55 kg med en miss i näst sista. Jag landar för brett när jag tänker styrkeryck: borde ju ha precis samma fotposition som sittryck men fånga högt och hålla emot mer.

Hann också med 5x5 glaciärlångsamma rumänska marklyft på 80 kg där allt fokus är på att nypa ihop skulderbladen och spänna upp ryggen. Det tar inte så mycket på baksida lår med den här vikten men räcker gott för mina klena rhomboider.

"Glömde" chins. Lovar bättring. Kommer ej hålla löftet.

tisdag 20 augusti 2013

Man kan ju alltid köra lite böj

För andra helgen i rad har vi haft besök och då är det inte alltid läge att försvinna 3 timmar för att man ska umgås med skivstången. Tre dagar utan träning är inte kul, allting hinner stelna och tekniken dunstar snabbare än snö på Seychellerna. I dag blev gymbesöket som jag hade tänkt riva av kring lunchen uppskjutet ungefär tusen gånger pga en massa jobb tycktes alstras ur tomma intet, så när jag väl kom ner till gruvan var klockan 19 och energinivåerna i klass med Leif G W Persson på metadon.

Men man kan ju alltid köra lite böj.

Medan jag försökte bända ut höfterna i rimliga lägen kom Alvin, en av de mer begåvade adepterna från vårens nybörjargrupp, och ville också köra böj. Jag frågade om vi skulle köra femmor men han tyckte vi skulle maxa. Jag faller ju gärna för grupptryck, så det var bara att börja bygga upp till tunga ettor.

Om jag minns rätt blev min serie lite femmor-fyror-treor och sen 110/115/115/118/120/120/123. Oklart om jag verkligen gjorde två på 120 kg men jag tror det. Mitt max är 125 kg och med tanke på hur risig och orkeslös kroppen kändes så var 123 helt okej. Snyggare mindre ful än min 125:a men inte med nån vidare mersmak så det fick räcka.

Sedan 5x5 på 100 kg för att få lite volym, vilket kändes okej men lite segt och jag hamnar framåt ibland. På Alvins inrådan testar jag att fokusera mer på att spänna ihop skulderbladen och det hjälper. Behöver öva mer på det.

Nu: Mer jobbmöten på Skype.

tisdag 13 augusti 2013

När kroppen inte vill

Skitdag i dag. Smärtande och stela höfter, händer som bultar och värker av stångens räffling, armbågar ringande av förlamande ilningar under frivändningarna och en allmän känsla av att kroppen inte tänder på alla cylindrar eller har tankats med fel bränsle.

Jag hade den här känslan lite oftare i våras, i bland i längre perioder. Nu när jag varit fri den under nästan hela sommaren blir den lite lättare att identifiera än när den var norm, men jag vet fortfarande inte varifrån den kommer eller hur man blir av med den. Mat/sömn/stress är väl klassiska faktorer men jag tycker att alla har känts bra på sistone och så värst hårt körde jag inte i går. Jag vill heller inte gärna tro att min överdos Naga Jolokia-chips i går kan vara SÅ förödande.

Det finns många som predikar att man alltid ska träna även om man har ont, med formuleringar som "är du skadad ska du till sjukhuset, annars ska du lyfta". Jag tycker det är en idiotisk inställning, för när allt känns som det ska vill man aldrig sluta träna hur trött man än är, och målet måste ju vara den känslan. Att stå och gny sig igenom fula reps på skitvikter för att kroppen har gått ut i strejk tror jag inte man blir varken starkare eller duktigare av.

I dag borde jag nog ha givit upp. Att jag gick till gymmet tror jag var helt rätt, men väl där kände jag ju egentligen att kroppen inte alls ville, och jag borde ha lyssnat. I stället gnetade jag mig igenom fula vändningar jag inte kunde korrigera eftersom armbågssmärtan distraherade nervsystemet, och samma med stötarna. Sedan böj där höfterna ömmade och stramade så att jag inte lyckades fokusera på ryggen så mycket som jag behöver, och vips fastnade jag under min andra etta på 120 kg. Jag lastade av till 100 men kroppen ville verkligen inte.

Att våga vända ut genom dörren för att komma tillbaka i morgon i stället hade förmodligen varit bättre än totalt två timmar oproduktivt lidande.

Bonus: Hade glömt handduk så nu ska jag ha möte medan jag luktar gubbsvett.

torsdag 8 augusti 2013

…åsså lite frontböj

Jag körde inte bara ryckböj i dag. Dagens första övning var pullups som jag tror jag ska fortsätta göra allra först i passen så att jag inte kan skippa dem och skylla på tidsbrist eller att jag är för trött. Det blev 4x4 (axelbrett grepp) plus 5 chins (handflatorna bort från kroppen) vilket är jättedåligt men mer än inget.

Ryckböjen har jag ju redan skrutit med men jag var inte färdigböjd där, för efter att ha peppat loss på pausade böj bak i går ville jag ju testa fram i dag. Jag har som alltid strul med hållningen och det är något med greppet och axlarna som inte stämmer, jag rullar liksom fram lite med axlarna hur jag än gör, även på låga vikter. Jag tror jag ska testa med ännu mer upphöjning under hälen än vad lyftarskorna ger och se om axlarna hamnar rätt. Anyway, så här såg det ut, inkl en repetition på 80 där jag försökte pressa upp bröstet i bottenpositionen men mest lyckades strypa mig själv med stången och nästan svimmade (man kan höra en svag dödsrossling också):


105 kg på slutet ser ju ärligt talat inte mycket sämre ut formmässigt än den första på 70 kg, och det kändes som om jag hade kunnat ta 110 om det gällde livet. Men den karamellen får jag spara till en annan dag.

Sist marklyft 3x3 på 140 kg men jag hade tänkt göra femmor egentligen. Ryggen var lite för trött och även treorna var nog inte skolexempel på ryggposition. Jag försöker i alla fall fokusera jättemycket på att låsa fast skuldrorna i utgångsläget och "smeka" stången från golvet så att jag kan bibehålla ryggens startposition så långt det går. Det känns som det tog rätt bra.

Dagens pers: ryckböj


Jag älskar verkligen den här övningen, det är så mycket på en gång men ändå inte lika oöverstigligt tekniskt som ryck. Att vara stabil i de här positionerna (eller ja, stabil och stabil, kolla sista repetitionen) är ett verkligt styrketest.

Jag kör alltid femmor som arbetsset, för om jag bara gjorde en etta skulle pushpressen vara den begränsande faktorn snarare än förmågan att hålla position genom fem reps som nu. Det är ca 10 kg kvar till kroppsvikt på den här nu, det vore ju ändå en fin milstolpe. Om några månader hoppas jag vara där.

onsdag 7 augusti 2013

Pausade knäböj

När jag kör böj bak brukar jag alltid stanna lite i botten för att känna in positionen och få lite stretch på tidiga uppvärmningsset, typ 60-70 kg. I dag valde jag att testa paus även på 90 kg och det kändes så bra att jag fortsatte. Totalt blev det 70/70/90/100/104/108/110/110/110 vilket är MYCKET tyngre än jag trodde jag skulle klara. Här är den näst sista, där det börjar bli rätt tufft att komma upp:


Det känns superbra i botten men jag vill kunna sitta mycket djupare. Jag ska se om det är lika lattjo att göra med frontböjar i morgon.

I övrigt: Lite blandat treor och femmor snatch balance ("ståryck"?) upp till 58 kg där jag fick nån miss och gick ner till 50 igen. Helena var på plats och gav mig lite välbehövliga pekpinnar kring tryck på hela foten och att inte hoppa framåt.  Sen ett komplex: Stötdrag/hängstyrkevändning/golvstyrkevändning/stöt/stöt/stöt som fick stanna på 3 set på 65 eftersom axlarna var lite trötta och mina stötar flyger runt lite hur som helst så jag måste parera hela tiden. Det känns ändå som om jag snart kommer få till det, i alla fall på fisvikterna.

måndag 5 augusti 2013

Lyft schmyft

Axlarna hade hämtat sig från tisdagens pressinferno, så i dag blev det ryck igen. Först treor på 40/40/45/50 men sen på instruktion av lite duktigt folk försökte jag med ryckdrag/styrkeryck/sittryck med mer fokus på att hålla stången nära. I bland funkar det så allt stämmer, men ofta blir klippet lite sämre när jag försöker tänka på sånt. Inga missar i dag i alla fall, tror jag gjorde 3 eller 4 set såna där på 50 kg. Kanske är läge att göra 55 kg till teknikvikt snart?

Böj fram skulle bli femmor på 90 kg igen men gårdagens marklyftspers gjorde att ryggen hade lite för dålig kräm i batterierna, så det blev 5/3/3/3/3 med idel misslyckade försök att samtidigt få perfekt hållning i både svank och bröstrygg. Borde man göra väldigt långsamma (och kanske pausade) på lägre vikt för att få ordning på det där? Armbågar ut/upp, knän lagom mycket ut, rätt spänning i ryggen, , sänka ner röven mellan hälarna, osv.

Det blev Klokov-pressar på slutet, pyramid femmor på 40/44/47/44/40 där 47 kg nog var min tyngsta femma hittills. Så ja, nån sorts pers, men lite för mesigt för att skryta över. Borde börja på mer än 40 i fortsättningen.

Jag fick även se Erik, SM-fyra i 77 kg-klassen, göra en trea ryck från klippet helt utan drag. På 100 kg. ETT HUNDRA KILOGRAM. Så vidrigt, förnedrande, knäckande stark pöjk.

söndag 4 augusti 2013

Perfekt sommarväder säger ni? 170 kg marklyft i SAK-gruvan säger jag

I dag blev det lite bra, lite anus och lite mittimellangården. Det bra har jag redan avslöjat i rubriken:


Jag trodde jag hade gjort 165 men hittar nu inga bevis för det, så 170 kg är väl pers med 10 kg då. Detta var ohyggligt jävla tungt och hållningen sett från sidan var förmodligen av typen som ger kiropraktorer panikångest, så jag ska nog hålla mig kring 150 kg i typ ett halvår innan nästa maxning, alternativt testa med bälte kanske. Notera också greppet: Inget växlat trams eller dragremmar här inte.

Dagens mittimellan var knäböj där jag gjorde nu gjorde 3 set sjuor på 100 kg i stället för tvåor på 115 som sist. Jag filmade mina set och till min förskräckelse såg första setet vidrigt dåligt ut: Jag tappar svanken nästan totalt och har nån sorts dubbelvikt styrkelyftarhållning a la low bar-böj. I set 2 och 3 försökte jag ordna upp det lite och eftersom jag inte får fram knäna så långt så måste jag ju ha någon sorts lutning ändå, men riktigt fint blev det ju aldrig. Så här spännande ser det ut:


Jag borde kunna ha vikten mer mot hälarna och därmed få upp torson bättre, men jag har väldigt svårt att få till det. I bland rätar jag på benen så att knäna åker bakåt för tidigt på uppvägen, vilket gör att jag förblir framåtfälld längre än nödvändigt och jag får den där fula squat-morning-tendensen. Måste böja mer.

Det första jag gjorde i dagens pass var det som gick sämst: Vändningar. Jag hade sådan tur att Helena var på plats så jag fick lite välbehövliga tekniktips. Precis som i böjen ovan tappar jag ryggen en del och jag har tidigare skrivit att jag försöker motverka det genom att hålla isäg armbågarna i frontböj, men av oklar anledning (eller bara för att jag är trög) hade jag inte tänkt på det för vändningarna. Nu testade jag lite i alla fall och tror jag fick till det OK på 70-75 kg. Fram dit hade jag gjort treor så vips fick jag hybris och skulle fortsätta med det på 80 och 85 kg, vilket är måttligt smart när man har 87 som personbästa. Jag hade tydligen en dag där jag inte kunde sätta mig ordentligt så det blev försök på treor styrkevändning, med betoning på "försök":


Om jag blir lite starkare i ryggen så jag inte är så rädd att sätta mig under tunga vändningar borde ju 95-100 gå med tanke på att ena 85:an där är hög styrkevändning. Men teoretiska pers kommer man ju inte långt på.

fredag 2 augusti 2013

Operation träna-hela-veckan: Fredag

Jag föll på målsnöret, det blev ingen träning i dag. Alla läsare i Stockholm förstår varför: Det är helt orimligt att stänga in sig i en källare utan fönster en sån här dag. Jag har förvisso motionspromenerat mig porrblöt i 2-3timmar men det gills kanske inte riktigt. Jag har också ätit pizza och druckit öl i Tanto. Det gills absolut inte. Just nu dricker jag mer öl och äter chips. Det är inte direkt nån OS-satsning det här, men jag mår som en prins, det ska ni fan veta.

Kunde jag inte ha härdat ut ens en enda vecka med det här träna-varje-dag-experimentet? Jo, det kunde jag förstås ha gjort. Men jag ville inte. Jag älskar tyngdlyftning och vill bli duktig på riktigt, lyfta det som är imponerande vikter på riktigt och få en teknik som någon faktiskt kan avundas. Men de önskningarna är i samma division som hoppet om fred på jorden och att, för att referera lite till den pågående Pride-veckan som gjorde sig starkt påmind i Tanto nyss, folk får vara kär i vem de vill utan att ryssar med svag sexuell identitet ska lägga sig i. Med andra ord är det saker jag känner väldigt starkt för men som jag med kniven mot strupen inte är beredd att viga mitt liv åt. Jag vill helt enkelt inte offra vad som sannolikt är en av de sista riktigt magiska sommardagarna 2013 på tyngdlyftningens altare.

I morgon kanske jag hinner med en vända ändå, tänker tunga vändningar, good mornings och böj bak. Lite beroende på hur många fler öl jag lyckas hälla i prathålet.

torsdag 1 augusti 2013

Operation träna-hela-veckan: Torsdag

Nu är detta ingen lek längre. Axlarna är inte glada och jag gäspade på riktigt kanske 40 gånger under dagens pass. Lärdomen är kanske att man inte ska hålla på och maxa skiten ur axlarna mitt i veckan om man vill träna tynglyftning varje dag, och att ett par messmörsmackor inte är tillräckligt potent bränsle för en tyngdlyftarkropp.

Först ut var ryckdrag med rejäl paus vid knäna. Alltså inte bara stanna till lite symboliskt utan pausa ordentligt i flera sekunder med full anspänning i ryggen. Eftersom jag läst att man i dragen inte ska ligga mer än 15% över sitt max och jag inte vänt över 87 kg så blev det 5 set treor på 100 kg jämnt här. Det känns ju ändå relativt lätt och jag borde kanske ha kört femmor. Om jag skulle kunna dyka ner och ta emot den vetefan däremot, för jag är lite kantig och mekanisk i momenten efter pausen.

I går när jag skulle sova låg jag och fantiserade om 90 kg ryckböj, men ett snabbt test på 50 i dag sa att axlarna inte ville veta av några sådana dumheter.

I stället blev det frontböj, och som med bakböjen i tisdags körde jag 7 set tvåor. Vikten fick bli 95 kg vilket jag nog lika gott kunde kört treor på, kände mig relativt stark trots det gäspinferno som fortfarande pågår medan jag skriver detta. Däremot är min höftrörlighet inte riktigt vad den borde: På insida lår fäster muskler som i andra änden sitter i bäckenet på något vis, så när man särar på knäna jättebrett (vilket hjälper torson att kunna vara upprätt genom hela rörelsen) så drar dessa i bäckenet så att det liksom "rullar under" och jag tappar svanken i botten. Om jag däremot har knäna lite mer framåt i botten så åker höfterna mer bakåt för att klara tyngdpunkten (men med bibehållen svank) och då tappar jag bröstryggen i stället. Jag tror ändå jag ska ha knäna lite smalare än jag kört förut för de sista två seten när jag testade det så kändes bättre.

Sen var jag jävligt trött. Jag kände lite på bänkpress men axlarna gillade inte det heller så jag gjorde plankan i två minuter (jag är nog väldigt svag i magen för detta var svinjobbigt), testade lite sidoplanka med benlyft (kändes väldigt avigt) och sen 3 set curls med någon sorts hedenhösvikter jag hittade i ett hörn. 35 kg kanske? Mina dagsländearmar tyckte det räckte med åttor i alla fall.

Jag hade hoppats köra tunga ettor i lyften i morgon men axlarna kommer nog inte tillåta det, så antingen blir det löpning eller kanske nåt annat spex som kettlebellsvingar, vanliga marklyft eller varför inte böj bak igen. Ett annat alternativ är förstås öl och bad, det ser ju ut att bli bra väder.

onsdag 31 juli 2013

Operation träna-hela-veckan: Onsdag

OK, nu börjar det bli jobbigt. Allt pressande i går gjorde att axlarna var som ett par svullna silikonpattar i dag. Jag fick lite av samma ilande, domnande smärta som när jag hade axelstrul i våras men tack & lov aldrig det där knivhugget in i leden. Jag har ju varit hyfsat skadefri nu ett tag och skulle väldigt, väldigt gärna fortsätta så.

Jag valde att träna lätt både i vikt och repetitioner för att inte provocera axlarna mer än nödvändigt. Treor ryck från golvet på 40/40/40/45/50/50/50 där jag lyckades göra en miss på 50 kg IGEN. Det händer nästan alltid när jag försöker korrigera något i tekniken men om jag bara lyfter utan att tänka så cementerar jag ju bara de teknikfel jag har, vilket kanske gör att jag slipper bomma på 50 men å andra sidan gör att högre vikter förblir utom räckhåll. Suck & stön, jag har verkligen ingen bra ryckperiod nu.

Jag är fortfarande inte tillräckligt konsekvent i draget och landar ofta lite avigt med fötterna. Framför allt är det min högerfot som vill peka utåt mycket mer än det vänstra, troligen för att det är någon muskel som är mycket kortare i höger ben. Det gör att jag blir sned och hamnar lite för brett i botten. Det är svårt att veta hur mycket av detta jag ska kämpa emot och hur mycket man ska låta vara som det är: Kanske är det inget att göra något åt och allt mitt trasslande för att bli liksidig är bortkastat, eller så kommer allt falla på plats när jag får till min bottenposition.

Stötarna fick bli frivändning och sen 5 stöt på 60 kg. Jag gjorde bara 3 set men det räckte när axlarna var så sura. Fotpositionen är inte alldeles tokig numera, men det här med huvudet fortsätter vara svårt. Jag önskar jag kunde göra som Lucas Parker som kom delad etta i "clean & jerk ladder" i crossfit games förra veckan (kolla hur sjuuuukt långt han kränger igenom huvud och axlar vid 38 sekunder in i klippet):


Man måste ju också gilla honom för det episka skägget. Kolla också in VM i efterpress vid 1:07, vilket dock räknas som giltigt lyft i Crossfit. For shame.

 Jag vet ungefär hur jag ska göra för att det ska bli rätt men lyckas märkligt nog glömma det i vissa repetitioner. Ett annat problem är att jag tappar låsgreppet i vändningen (som många andra, jorden går inte under för detta) och inte är trygg med att stöta utan att ta om greppet vilket kostar mig tid, och när vikterna blir tunga i framtiden är det ingen bra idé att stå och krångla med greppet för energin till själva överstöten rinner snabbt undan. Kolla hur James Tatum håller i stången vid stöten, dvs knappt alls (och mer bonus för bra skägg):



En sista grej med överstöten är att jag i "dippen" (vad säger man på svenska?) i bland hamnar lite på tå medan man ju får mest kraft om man trycker från hälarna. Att köra femmor stöt på 60 kg i dag var bra för jag fick fler repetitioner på mig att korrigera och den låga vikten gör att det känns ofarligt att experimentera lite. När hältrycket uteblir hamnar jag i efterpress eller måste ner lite väl djupt i spliten.

Jag saknar Helenas granskande blick känner jag. Det är svårt att träna tyngdlyftning helt själv, speciellt när man har så enormt mycket kvar att lära som jag har.

I morgon blir det komplementövningar igen. Inga Klokov-pressar om axlarna fortsätter ömma, men stötdrag/stötmarklyft, frontböj och kanske lite armgrejer.

tisdag 30 juli 2013

Operation träna-hela-veckan: Tisdag

Sagt och gjort: Ryckmarklyft, pressar, böj, chins. Eller ja den sista är lite ljug, jag gjorde pullups. Det där var nästan också ljug för jag gjorde 3 och sen bytte jag till jättebrett grepp och gjorde negativa eftersom jag orkar exakt 0 st när jag håller brett.

Ryckmarken var 5x5 på blyga 80 kg av tre skäl:

  1. Jag har läst på internet att det är kontraproduktivt att göra drag med väldigt mycket mer än sitt 1RM. Eftersom jag ryckt bara 65 kg kanske 80 skulle vara lagom tänkte jag.
  2. Det är ganska mycket att tänka på med knän som ska flyttas, axlar som ska åka uppåt i samma tempo som höfterna, tyngdpunkten som ska ligga rätt och skulderblad som ska nypas ihop lagom mycket. Mer vikt hade kanske gjort det där lite svårare men nu tror jag att jag fick till allting.
  3. Jag är lat.

Pressarna bestod i att jag först körde ettor tills stången inte längre åkte upp och sen 5x5 på 50 kg, som var 3-5 kg för lite tror jag. I de inledande ettorna hann jag ända till 65 kg vilket är ett rejält pers, tror jag hade 60 eller 61 förut. Bonus: rainbow loading!


Jag testade 67 också men då var jag lite för mör tror jag.

Böjen blev 7 set tvåor på 115 kg vilket var psykiskt jobbigt eftersom det är så nära max. Det tar också en jävla massa tid eftersom jag måste vila flera minuter mellan varje set. Varför gjorde jag då tvåor? Jo men det blir nästan alltid femmor och jag "borde" med min kroppsvikt klara kanske 40 kg mer än mitt max tycker jag. Att i bland göra fler reps på högre vikt tänker jag ska tvinga kroppen att få lite mer ordning på utväxlingen så gränsen för vad som är "maxtryck" flyttas upp.

Sen då världens svagaste pullups-försök, men jag dinglade och gnydde i fem set i alla fall, och en vacker dag kanske jag kommer framåt även där.

måndag 29 juli 2013

Operation träna-hela-veckan: Måndag

Att gå ut offentligt med sina mål gör tydligen att sannolikheten att de uppnås minskar drastiskt. Detta har någon tydligen forskat på. Det strider ju lite mot både intuition och själva grundidén med den här bloggen, det vill säga att jag ska bli lite duktigare på att göra rätt saker genom att vädra avsikterna offentligt så jag ska tvingas hålla löftet.

I den andan förbannar jag kanske veckans experiment redan första dagen genom det här inlägget, för jag har alltså tänkt idka tyngdlyftning fem dagar i rad, lite för att se om kroppen håller och för att jag varit lite väl slapp på sistone och givetvis behöver straffas för detta.

I går rände jag runt Årstaviken på samma mediokra 40 minuter som vanligt, trots inbillat bra tryck i benen. I dag hade nämnda bentrycksinbillning ingen avsikt att infinna sig så veckans första lyftarpass gick lite sisådär. Rycken var från häng ovanför knäna, och jag gjorde 5 set treor på 50 kg med fokus på utsträckning och frånskjut. När jag inte aktivt tänker på sittdjup blir det ju mestadels styrkeryck och när jag började fundera på ryggens position hann jag förstås med ett par missar i set 3. Man ska inte tänka för mycket.

Att jag fortfarande inte kör 60 kg regelbundet är nog pga svaghet i bröstryggen och att jag har ineffektiva positioner. 60 är ju inte mer än att man borde kunna slänga runt det ganska obesvärat, men inte ens från golv känner jag mig särskilt trygg på den vikten än.

Stöten gör framsteg men behöver många, många fler repetitioner innan det sitter som det ska. Dagens ordination var vändning från golv och sedan tre stötar på 50/55/60/65/70/75/75/75 kg. Ett par rejäla efterpressar på näst sist 75:an av någon oklar anledning, för i sista setet satt de bra igen. Jag jobbar fortfarande lite med att hitta en bra position för huvudet utan att behöva tänka "stick igenom" (eftersom det inte funkar för mig) och tror jag börjar känna in ett bra läge. Däremot är jag lite inkonsekvent med både huvudet och fotposition, plus att jag fegar lite i bland och då inte låser ut helt trots att jag har positionen.

I morgon tänkte jag att det ska få bli tema komplementövningar: ryckmarklyft, pressar fram, böj och chins. Ska testa tunga tvåor i böjen om låren vill.

måndag 22 juli 2013

Och persen dom tas

Stöt: 80 kg (alltså med vändning och allt, inte från rack)
Böj fram: 101 kg (pers med bara 1 kg men 105 ska inte vara helt omöjligt)
Klokov-press: Femma på 46 kg (i en pyramid 40-42-44-46-44-40. Fick bara 3 reps på andra 44:an, så det fick bli avbruten pyramid nedåt)

Ryck gick skitilla i dag igen. Körde ryckdrag + ryck men hade återigen två bom på 50 kg innan det började ordna sig och det kändes bra genom 55 och 60, men 64 var inte ens nära i dag.

Gött ändå att från klubbmästerskapet 15 juni har jag ökat 9 kg i stöt, samt att varken axlar eller höfter hör ett dugg ont just nu.

lördag 20 juli 2013

Äventyret kroppen

I ännu ett kapitel av sommarföljetongen "Ola lär sig sitta under ryck" testade jag i går att köra på för fullt från golvet men pausa i utsträckt läge på tå efter klippet tills stången tappat all fart. Tanken är förstås att man tvingas sitta djupare och mer explosivt (implosivt?) för att hinna ner innan stången. Jag hann upp till 45 kg men där brakade allt ihop och kroppen VÄGRADE pausa. I stället dök jag direkt men helt snett och fult, så jag missade två i rad på 45 kg. Jag fick nån sorts teknikångest och lade på 50 och tänkte revanschera mig lite med några vanliga tvåor men inget funkade och på de tre set jag gjorde innan jag gav upp helt hann jag missa två lyft till. Solklart sämsta rycktekniken jag haft på månader. 

Nästa anhalt på dagens schema var ett stötkomplex: stötdrag, sittvändning, frontböj, frontböj igen, stöt, stöt. Jag körde 50/60/60/65/70/74/77 där första stöten på 74 kg nog inte hade fått 3 vita och sista på 77 var en riktig miss. Kul ändå att öka 6 kg i stöt när det dessutom är i ett sånt här komplex. All smärta i axlarna är borta vilket är helt underbart. 

Varför kan inte kroppen begripa hur den ska utföra BÅDE ryck och stöt? Nåja, pers är pers och rycket kanske hämtar sig till nästa pass. 

Böjen blev lite mer högreps för att få variation och mer teknik- och fartfokus. 5 tior på 80 kg är egentligen lätt men jag blir långsam väldigt tidigt i seten och har svårt att få riktigt explosivt tryck. Jag har ingen aning om det bäst åtgärdas med fler såna här set eller tyngre tvåor och ettor så jag fortsätter väl helgardera genom att variera hejvilt. 

onsdag 17 juli 2013

Semesterträning

Eftersom jag är dum i huvudet och inte lär mig hur jag själv funkar trodde jag att semestern skulle bli en period med massor av flitigt kvalitetstränande, men i stället dricker jag öl och äter glass varje dag. Jag är tillbaka på 93 kg förresten. 

I dag lyckades jag åka till klubben i alla fall, och rev av ett pass med enbart komplementövningar:

Femmor snatch balance som inom varje sett gick gradvis mot drop snatches, 40/45/45/50/50/50 kg. Det där med 60 kg får vänta, jag är alldeles för långsam och vikträdd. 

5 ettor ryckböj/snatch balance med LÅNG paus i botten, säkert 10 sekunder på vissa, för att komma djupare och få till bättre position. 60 kg genom alla reps. 

Stötdrag med fokus på position och explosivitet i klippet. Femmor på 60/70/80 sen 5 treor på 90. 

5 superset med 5 strikta pressar och 10 good mornings på 50 kg. 

3 femmor jättebreda och hyggligt långsamma (edit: NEGATIVA) chins. Jag kan göra noll riktiga med så brett grepp pga sjukt kassa lats. 

Nu: mer glass. 

onsdag 10 juli 2013

Ola kollar Youtube: Dmitry Klokov

Många av er vet säkert redan dels vem Klokov är och dels att han skiter ur sig typ tre svinmäktiga videor om dagen just nu. Han köpte ny kamera för ett tag sedan och hela tyngdlyftningsvärlden slukar nu maniskt på allt han släpper.

För er som INTE hört talas om honom kan man ju förstås börja med att tugga igenom Wikipedia-artikeln men det räcker kanske med att han är en av Rysslands och även världens bästa tyngdlyftare i 105 kg-klassen. Han är relativt lång för en elit-105:a, 182 cm,  men töltar runt med typ 6% kroppsfett.

Han är känd bland annat för övningen Klokov-press, som är en strikt press bakom nacken med ryckgrepp. Här river han av helt absurda 130 kg:


Han sägs ha striktpressat 180 kg med smalt grepp vilket är i nivå med 75 kg tyngre Žydrūnas Savickas (eller OK, Savickas sägs ha gjort en femma på 200…), allmänt känds som planetens bärsta pressare genom alla tider.

Klokovs ryggstyrka är också helt legendarisk och han tränar tydligen väldigt mycket drag för både ryck och stöt. 90% av tiden gör han det med raka ben dessutom, vilket när man kikar på vikterna känns helt overkligt:


Den uppmärksamme noterar att han har vänster fot lite längre fram än den högra vilket han alltid har, pga olika långa ben. Han är dessutom väldigt hjulbent och ser nästan ut att halta när han går, troligen för att skillnaden i benlängd är ganska rejäl. Han har heller inte de där hiskeliga låren som många lyftare lägger sig till med, men då hade han inte kunnat fortsätta som 105:a heller.

Hans kanal är full med alla möjliga övningar ingen normalt funtad människa kunde komma på, som till exempel den här:



Eller den här tortyrgrejen som demonstreras av Vladislav Rigert (notera hur de slänger 50 kg-plattor som om de var tior):



Nu är ni väl förhoppningsvis övertygade om hur totally radical to the max hans kanal är, så det är bara att börja plöja igenom rubbet!

Personsdag tror jag?

Jag har lite bristande bloginspiration på sistone så det blir rätt torftiga inlägg. Men jag tänker att det är ändå bättre med lite träningsrapportmummel än inget alls, så här kommer dagens dos.

Jag grävde igenom bloggen och hittade inget om att jag gjort tre set femmor på 90 kg frontböj förut, men väl en massa treor. I dag glömde jag sluta efter rep 3 i första setet så då fick det bli femmor och därmed kanske någon sorts pers. Jag försökte fokusera på att låta vikten gå mer mot hälen och hålla ut armbågarna för att inte krokna så mycket med bröstryggen vilket funkade sisådär i reps 4 & 5 kan man säga. Bättre då kanske att köra de långa pausade frontböj på 70 som jag rev av innan jag gick upp på 90.

Annars blev det samma treor sittryck med knäpaus på 50 kg som sist, och treor stötar på 60 kg med finlir kring fot- och huvudposition. Rycken kändes som sist men stötarna kändes lite bättre. Vill bli än mer konsekvent innan jag uppgraderar dem till 65 eller 70. Hann även 5x5 strikta pressa på 50 kg, borde nog ha lastat på mer.

Jag tänkte försöka med droppryck (drop snatches) igen snart, tror jag kanske kan klara 60. Svinjävlastarka Tom Martin (han har dragit sinnessjuka 360 kg i marklyft vid 83 kg kroppsvikt) kör dem också på 60 rätt ofta:

måndag 8 juli 2013

Viktinsikt

Kroppsbyggare brukar prata väldigt mycket om muskelkontakt och fokus för att nå maximal effekt av träningen. De menar att det inte handlar om att lyfta så tungt det bara går utan om att stressa muskeln på exakt rätt sätt för att den ska triggas att växa så mycket som möjligt, att med järnvilja tvinga sig att inte kompensera med andra muskler utan att träffa just den som övningen är tänkt att handla om.

Jag är inte och kommer aldrig bli någon bodybuilder av en massa skäl, men den där mentaliteten är i allra högsta grad applicerbar på annan träning. Att sätta korrekt utförande med rätt muskler framför antalet repetitioner eller kilon ger inte bara maximal muskeltillväxt för en kroppsbyggare utan även rätt teknik för en tyngdlyftare.

Jag har ju gjort exakt motsatsen till detta i ett par veckor nu när jag krystat fram fula, sneda pers men nu när de är avverkade tänkte jag skärpa mig lite och fokusera på teknik. Jag kommer aldrig lyfta de stora vikterna men jag har åtminstone en teoretisk möjlighet att lära mig rörelserna och positionerna rätt bra. Känslan av att besitta teknisk färdighet är ärligt talat minst lika åtråvärd som styrkan.

Dagens ryck blev treor på 50 kg med paus vid knäna, vilket hjälper mig med flera saker:
  • När jag inte ska göra hela lyftet i ett svep kan jag fokusera mycket bättre på startpositionen: Axlarna över stången, ryggen så rak höftrörligheten tillåter, bröst upp, handlederna aningen invinklade.
  • Första draget blir enbart en övning i att gå upp med höft och axlar samtidigt och med samma tempo medan knäna dras undan bakåt/utåt och stången hålls in mot smalbenen. Jag behöver inte tänka på själva knäpassagen och allt annat som kommer därefer.
  • Pausen på några sekunder vid knäna hjälper mig stärka axlar och skuldror genom att jag drar axlarna bakåt och håller upp bröstet så mycket det bara går.
  • Från knäna och in kan jag "ta om" koncentrationen och bara tänka på klippet och sittet, dessutom med en helt korekt position eftersom jag kunnat korrigera vid knäna.
Det kändes ganska bra med den här övningen, jag gjorde fem set treor som satt kontrollerat men jag är inkonsekvent i både fångstdjup och i hur brett jag landar med fötterna. Det är inte så många lyft där jag får till både bra klipp, starkt frånskjut men benen, stången nära bröstet genom att dra armbågarna bakåt och sedan djupt sitt med bröst upp i mottagningen. Hade jag lagt på mer än 50 kg hade det ju inte sett bättre ut, vågar jag lova.

I samma anda körde jag treor i stöt på 60 kg, utan frivändning för att isolera just stöten. Även här är jag ojämn så det är ju bara dumt att lasta på mer innan fisvikten 60 är konsekvent. Bakfotens tår pekar ut lite i bland och jag "går på lina" emellanåt. Men värst är fortfarande det här med att få igenom huvudet och låsa ut armarna ordentligt. Faktist var de sista repetitionerna när jag inte stack igenom så hårt de bästa, så kanske behöver jag inte bända axlarna ur led som en kickstöt ("squat jerk") bara jag håller ryggen och höfterna i bra position. Sånt här lär man sig inte om man inte tar det lite lugnt med vikterna tror jag.

För att få kötta nåt tungt blev det böj bak, femmor på 110 kg. Inte jättesnygga, helt i linje med resonemanget om teknik och lättare vikter här ovan alltså, men kul att klara 3x5 på en sån vikt trots så lite böj på sistone. Jag blir ju inte starkare i något rasande tempo förstås, men ändå.

tisdag 2 juli 2013

Perstisdag

Ryck: 65 kg.

Tänkte ge mig på frontböjrekordet också men treor på 90 kändes hysteriskt tungt så fem tortyrliknande set såna fick räcka. Det blev fokus på en massa axelgrejer i stället, som pushpress från utfall/stötlandning upp till 60 kg och femmor Klokov-pressar varvat med lite rotatorcuffrehabjox.

STOOOORT grattis i dag också till favorittränaren Helena som tog silver i SM!

söndag 30 juni 2013

Perssöndag

Ryckböj (overhead squat): 5 reps på 80 kg.
Böj bak: 125 kg.


torsdag 27 juni 2013

Perstorsdag


Nytt stångrack, inklusive ett gäng sprillans Eleiko.

Ryck: 64 kg.
Frivändning: 87 kg.

Jag borde givetvis inte hålla på och pressa pers utan fokusera på min risiga teknik som en ansvarstagande vuxen man, men motivationen behöver matas lite i bland också.

tisdag 25 juni 2013

Blablabla träning blablabla

Jag börjar bli rätt säker på att ryck går dåligt eftersom jag inte håller in stången mot kroppen och inte håller upp bröstet bra nog. Så fort jag tänker på detta så hamnar stången rätt även med djupt sitt. Fel blir det delvis för att jag är svag, så jag ska nog göra en massa ryckdrag.

Axlarna är ju också klena, så precis som jag alternerar front- och bakböj så ska jag köra vanliga pressar och klokov-pressar varannan gång tänkte jag. De vanliga blev i går femmor på stegen 40/45/50/53/55/53/50/45/40 kg. Hej fyrtiofem repetitioner genomkörare! Det var nog en alldeles lagom stege eftersom sista 45:an var kanske tuffaste setet, men kommer förstås viktkåthetsöka till nästa försök. Kan inte minnas att jag gjort en femma på mer än 55 förresten, tror trea på 57 eller 59 och ettor på 60 är max. Det kändes som om jag är starkare än så nu.

Böj blev femmor på 105 i går, gick bra men höfterna är lite tröga. Ska testa sidoplankan med benlyft för att få ordning där. Tror jag ska testa max nästa gång.

söndag 23 juni 2013

måndag 17 juni 2013

Måste… springa… oftare…


Bättre än sist, mest tack vare bra draghjälp från den bättre hälften, men jag måste verkligen få mer rutin på löpningen. 

söndag 16 juni 2013

Tävlingsbaksmälla

Nu är det dags för ett långt, svamligt inlägg. Förlåt.

Det blev 55, 60, 63x i ryck och 68x, 68, 71 i stöt. Bommen i ryck givetvis för att jag inte sätter mig ner och i stöt för att jag inte får igenom huvudet och wobblade i armbågen. Totalt 131 kg, där den sista ettan kom av att jag ville överträffa prognosens 130 och valde 71 i stället för planerade 70 till sista stöten.

Samtidigt som det gick precis som jag förväntade mig är jag är helt enormt missnöjd. Att jag som 92 kg man som tränat detta 3 dagar i veckan i ett halvår inte förmår lyfta mer känns pinsamt, ynkligt och löjligt. En normalbegåvad tränande person gör dessa vikter efter en månad eller två. Jag är tydligen inte normalbegåvad.

Hade jag vägt 2 kg mer hade jag varit tyngst av alla deltagare, men ändå blev jag sist av alla i herrklassen. Förväntat men inte mindre deprimerande för det. Visst, det är ju en massa medlemmar som hållit på länge och såklart är bättre, men att även tunnare och svagare killar med mindre träningstid än jag lyfte mycket mer har jag svårt att bli bekväm med.

Min tävlingsinstinkt är det ganska bra drag i. När jag växte upp var den så i obalans mot allt annat att jag knappt kunde delta i någon som helst gruppaktivitet; Jag blev helt spritt språngande jävla skogstokig om jag förlorade i något, oavsett om det var innebandy, monopol eller läxförhör om landskapsblommor. Jag har några fler vuxenpoäng på självbehärskningskontot nu för tiden så jag började inte skrika och slänga skivstänger inne på klubben, men jag känner att det är samma kokande avsky mot nederlag som puttrat igång. Jag är starkare än 60/71, jag kan rent biomekaniskt sitta i ryck och få igenom huvudet i stöt, så varför gör jag det bara inte? SKA DET VARA SÅ JÄVLA SVÅRT? Jag blir för fan helt tokig.

För att hantera det här svarta hålet i självförtroendet gick jag och tränade i dag igen. Det blev mest ryck. Jari, som hjälpte mig supermycket första gången jag besökte klubben, var där och han är verkligen, verkligen bra på att ge rätt tips. Han instruerade mig att köra ryckdrag + ryck för att få bukt med loopandet, och att ha mycket mer vikt på hälen för att inte komma för långt fram. Det gjorde att träffen mot stången hamnade längre bak över hälen än ovanför tårna, och vips loopade jag inte runt stången alls lika mycket och kunde sätta mig lättare.

Nästa tips var att hålla ryggen bättre genom draget upp förbi knäna. Någonstans vid 55-60 börjar jag gå upp snabbare med höfterna än med axlarna vilket gör att stången dinglar ut lite för långt fram och jag får det där loopandet igen. Men jag är ju utan bekymmer stark nog att hålla emot, så när Jari bara påpekade sig så löste sig det också. Allt det här har ju Helena sagt också men jag kanske behövde höra det med andra ord eller från en till person eller en dag som den här när jag är extra desperat att att bli bättre.

Det var förstås lite lurigt att byta teknik på så många punkter samtidigt som jag också försöker lära nervsystemet trycka ner röven mellan hälarna efter klippet, men av 6 ryckdrag + ryck på 60 kg klarade jag 4, och några var nog faktiskt snygga på riktigt. Alltså helt ärligt korrekta sittryck från golv på 60 kg. Det får jag ändå vara ganska nöjd över och att konsekvent få till själva sittandet börjar plötsligt kännas väldigt mycket mer realistiskt än det gjorde för ett par veckor sedan.

Sen lite laborerande med min stöt men axlarna var ömma från i går så det blev inte så mycket. Jag ska nog börja köra pushpress från utfall/stötlandning för att nöta position i alla fall. Sist klokov-pressar på 40 kg, som är sjukt jobbigt för min usla bröstrygg. Det blev 4/5/5/5/4. Klokov himself postade nyss en video där han gör treor på 125. Herrejävlagud.

Jag är i alla fall inte lika sur nu som direkt efter tävlingen. Inte så att jag sprudlar ändå, men en del av föraktet mot den egna prestationen verkar gå att kanalisera i någon sorts revanschlusta. Jag packar nog träningsväskan i morgon också.

Just ja, jag lovade ju bild på min oblyga dräkt också. Jag tänkte att det skulle vara roligt att ha på sig nåt hiskeligt neoninferno men med känslorna som kom efter tävlingen så känner jag mig mest fjantig, att jag är en pajas som spökar ut sig men inte kan lyfta. Därför kanske detta är första och sista gången ni ser mig i den här helt enastående kreationen:


Stilstudie i efterpress, bom på lågstadievikten 68 kg.

fredag 14 juni 2013

Dan före dan


Axelrörlighet: inget problem.

I morgon ska jag alltså tävla i tyngdlyftning. Klubben har fått en ett knippe sprillans Eleiko-stänger, axeln gör inte särskilt ont vid stöt just nu och jag börjar få väldigt ont om ursäkter för vad som bergis kommer vara en väldigt klen prestation.

Så här är det: Jag kommer nog ta 60, kanske 62 kg i ryck om inte nerverna spelar mig spratt. Jag bör ha 70 i stöt, kanske lite mer om jag plötsligt lär mig sticka igenom huvudet. En total på 130 är alltså det jag kan hoppas på, om jag inte bommar ut mig helt vilket förstås inte skulle förvåna någon.

Samtidigt kan jag dra 80-90 kg högt nog i ryckdrag, men faller på att jag har världens sämsta sitt. Jag styrkevänder 83 högt som fan och har säkert en bit över 90 om jag gör en riktig sittvändning men är helt katastrofalt dålig på att stöta från frontrackpositionen eftersom mitt nervsystem inte är fackmannamässigt installerat och skjuter fram höften i stället för att komma igenom med huvudet och axlarna. Får jag ha stången bak så går ju positionen alldeles lysande att nå, för då stöter jag ca 300 miljarder gånger snyggare men så funkar ju inte tyngdlyftning.

IALLAFALL, målet är härmed offentligt satt till 130 kg i totalen. Jag kommer ha kosmos minst diskreta lyftardräkt på mig (bildbevis utlovas!), bli sämst av alla deltagande killar/män men förhoppningsvis ha roligt. Återkommer med rapport.

måndag 10 juni 2013

Sista testet inför klubbmästerskapet



På lördag är det KM. Jag ska alltså tävla för första gången. Jag skäms redan.

Som förberedelse testade jag i dag vad jag ska våga ha för ingångsvikter. Stöten är förstås kass på grund av axeln så den vet jag ju kommer gå åt skogen,  men i ryck vill jag verkligen ta 60 i första så jag kan testa att komma upp lite i andra och tredje försöket. Så här kommer resultatet av dagens test: Inget är snyggt, allt är stelt, ett par missar men i alla fall 63 kg till slut.



Jag filmade stötarna också men hinner inte redigera nu för jag ska sova den ljuva återhämtningssömnen.

onsdag 5 juni 2013

Filmning, domarn!

Varför jag inte varit bättre på att filma min träning är ett mysterium, för det är väldigt svårt att ignorera teknikfelen när man ser dem i HD-upplösning. Jag är verkligen, verkligen inte begåvad på det här med tyngdlyftning.

Jag hann inte med mina utfall i går och höfterna kändes så bra att jag passade på att köra vanliga sitt i stället för splitstöt och annat exotiskt. Man ser i videon att jag har sjukt svårt att generera kraft uppåt från benen både i höftryck och i stöt, plus att jag misslyckades med att pushpressa 80 kg för ryckböj två gånger också (som jag klippte bort i filmen). Är det upphopp man ska träna kanske? Just ja, överlevde ju försöken på 60 kg höftryck men bommade ju alla försök ganska grovt pga min jättekonstiga juckteknik.

Nog snickesnackat, här kan ni se mitt viftande:


tisdag 4 juni 2013

förfall/infall/utfall/bortfall

Förfall: Jag är helt förlamande trött i dag, något av en trend senaste veckorna. Jag vet inte om det är pollen, stress eller bara gammal vanlig annalkande död men jag kan knappt tänka. Nu sitter jag t ex och bloggar i stället för att jobba. Dessutom är otroligt stel i vaderna efter en löprunda runt Årstaviken i förrgår. Det gick skitsakta, 41 minuter för 7,7 km, medan jag gjorde samma vända på 36 minuter för ett år sedan. Jag är ju 5-6 kg tyngre och har sprungit mindre i år, förstås…

Infall: Jag fick nyss för mig att jag ska försöka ta 60 kg i ryck helt utan drag, alltså med enbart utsträckning från höften/klippläget. Som mest har jag gjort en femma på 47, så jag kommer förmodligen bryta nacken men lovar att filma. Jag kan ju lätt få stången högt nog, så om jag bara tvingar mig att sitta ordentligt så ska det väl tamejfan gå vägen. Ett annat infall är inköpet av de här tightsen, från tjejshoppen Black Milk (jag köpte Medium, borde kanske tagit Large men de funkar):



Utfall: Jag är rätt dålig på att koppla in rumpan och baksida lår i drag från golvet tror jag, så eftersom böj ogillas av höfterna ska jag göra en jävla massa utfall och stärka upp aktern lite.
Edit: Just ja, glömde en utfallsgrej: Förr i tiden var det vanligare att köra ryck med utfall. Eftersom jag har så svårt att få till mitt sitt kanske det vore roligt att testa tänker jag, men det kommer ju bergis kännas sjukt konstigt. Det ser ut så här i alla fall:



Bortfall: I torsdags hade vi nån sorts jobbspex (a.k.a. öl & brännboll) så jag missade träningen, i lördags var det inget ledarlett pga lag-SM (SAK tog brons i damklassen och blev 4 bland herrarna!), i övermorgon torsdag har jag en DJ-spelning och vem vet vad som händer på lördag. Facit är i alla fall att det blivit väldigt lite ledarlett på sistone, men det är väl ändå för sent att försöka rädda min teknik inför klubbmästerskapet den 15:e.

fredag 31 maj 2013

Dagens höftgnäll


Försökte göra drop snatches i dag men kan inte låta bli att skjuta ifrån ens i sista repetitionen i varje set. Har fortsatt sjukt svårt att sitta djupt/snabbt.

Efter detta: ryckböj och discogym.

tisdag 28 maj 2013

Ryckrevansch

När jag stegade in på SAK i dag hade jag bommat mina 11 senaste försök på fjuttiga 60 kg ryck. Jag tar 160 i mark och har gjort en femma på 75 i ryckböj så detta är egentligen helt orimligt dåligt. Problemet är att jag får stången för långt framåt plus att jag inte sätter mig djupt nog under den vilket gör att jag styrkerycker allting.

På inrådan av bland annat tränare Kristian och nybörjargruppskollegan Mattias körde jag i dag ryckdrag med fokus på att hålla stången nära efter klippet, och först när den stannat på uppvägen dyka under. Att avsiktligt vänta i full utsträckning så länge, med stången några cm framför mellangärdet, gör att man måste dyka svinsnabbt och djupt för att klara lyftet. Väldigt, väldigt bra övning för en sån som jag.

Efter det började jag köra med allt mindre paus vid draget men med bibehållet sittdjup. En del blev ändå styrkeryck eftersom jag har så svårt att både sträcka ut helt ("dra klart") och sitta djupt, det blir liksom antingen eller. Men det gick i alla fall bra till och med 57 kg, och sedan kom miss 12 och 13 på 60 kg. Ställde om hjärnan till att bara fokusera på att dyka ner under och till slut började det funka. Jag tror jag fick till 5 klarade lyft på 60 varav en eller två med riktigt bra sitt, och sen denna kalasfula på 62 (den enda jag filmade) som pinsamt nog är pers för mig:


Man kan ju se att jag framför allt har hemsk startposition, får inte alls in ryggen i rätt läge och behåller den där quasimodo-krökningen genom hela draget. Jag rundar knäna med stången också, måste hålla bak dem mycket bättre, och sen förstås att jag fångar alldeles för högt. Själva klippet och utsträckningen där ser väl rimligt ut men i "hoppet" måste jag dra upp knäna mer så jag landar djupare. Kul ändå med lite framsteg utan axelsmärta.

Sen tidigare nämnda skivstångs-abwheel-tortyr 3x10, sega treor chins, 77 kg i bänkpress (okej med tanke på att jag tränar bänk kanske en gång i månaden och är kroniskt bänksvag) och 3 set av en axelrehabgrej som ska stärka skruttskulderbladen.

Det var ett roligt pass eftersom inget gjorde tortyront, jag fick sätta pers i två grejer och jag är i efterhand glad att jag gjorde sånt jag är kass på (mage/chins/axelrehab). Önskar mig fler såna här dagar.

fredag 24 maj 2013

Ola kollar Youtube: CatalystAthletics

Bland mina 40000 miljarder Youtube-prenumerationer är det mest konsekvent högkvalitativa kontot förmodligen från gymmet Catalyst Athletics. Där tränar mestadels tjejer men också ett gäng killar, och alla är av väldigt varierande kroppstyper. De brukar lägga upp ett helt gäng 3-minutersfilmer i veckan plus små superkorta klipp med enskilda lyft där någon sätter pers i en övning.

Jag tittar gladeligen på exakt allt de lägger upp, dels för att tjejerna har väldigt bra teknik och dels för den väldigt inspirerande variationen av övningar de kör. Det är mäktigt både att se kolosskvinnan Tamara styrkevända och stöta 80 kg som om det bara är stången eller gymmets flugviktare Audra kriga sig igenom ett nytt pers i frontböj på samma 80 kg.

Jessica kör min gamla favorit ryckböj, men på MYCKET mer vikt än jag klarar:



Här är senaste "normalklippet", alltså en treminutersedit av ett träningspass:


Spana in resten och prenumerera här: https://www.youtube.com/user/CatalystAthletics/videos

torsdag 23 maj 2013

Ja ja, jag fortsätter väl lite till då

Jag verkar av oklara skäl inte ha givit upp än, för jag gick ändå till tordagsträningen på klubben i dag. Ryck fungerade fruktansvärt dåligt och jag hade flera missar på 60 trots att stången var i hakhöjd. Nåt med att höfterna inte vill sitta, tror jag får vara min ursäkt. Jag vill köra ett rent ryckpass och bara få skiten att funka en gång för alla.

Styrkevändning + frontböj + stöt körde jag bara på 65 kg pga axelhelvetena, sen gick jag över till att köra ersätta stötarna med treor "dip & drive", alltså bara frånskjutet där man försöker kasta upp stången med bentryck upp genom axlarna. Körde så upp till 83 kg, som eventuella kalenderbitare noterar är det högsta jag vänt. Skyhög styrkevändning dessutom, och jag borde ju fanemej kunna stöta det också om jag bara kunde sluta oroa mig för att få ont. Och, förstås, om jag kunde sluta att faktiskt ont…

Sen lite utfall med 40 kg på raka armar, men det blev för statiskt för alarna så jag körde 50 i frontrackposition i stället. Borde tagit 60. Sen enarms axelpressar med 20 kg kettlebell. Sen cykla hem svinfort med möra lår.

Nu ska jag surfa asfräcka tjej-leggings att ha som träningsbyxor i ställt för trista svarta tights som är det enda färgval man har som manlig spandexivrare.