Lårdistraktion

Jag cykelpendlade flitigt i flera år innan USA-flytten 2013, men sen har jag inte ägt någon cykel. Jag har saknat trampandet så i mars beställde jag en fräsig grusräser. Den skulle först komma i månadsskuftet april/maj, som sedan blev maj/juni, som sedan blev midsommarveckan, som sedan blev mitten av juli. De här förseningarna är nog så provocerande, men försöker man beställa en sån nu står det att man får den veckan efter midsommar, alltså ett par veckor innan jag ska få min som jag beställde i mars.

Fuck that.

Så jag beställde en annan fräsig grusräser förra veckan, och i går kom den:

 

Rondo Ruut CF2

I dag var det premiärtur, med planen att mysrulla till gymmet och fortsätta böjhetsen inför försök på 140 kg om ett par veckor. Men eftersom jag inte cyklat den här sträckan förut och årstafältet är någon sorts icke-euklidisk labyrint av avspärrningar och återvändsgränder blev jag 20 minuter senare än tänkt och anlände Friskis Skanstull med låren sprängfyllda av mjölksyra.

Tre set femmor på 115 kg gick att gnida igenom med nöd och näppe, och sen en massa biceps eftersom ena armbågen börjat sura i böj (precis som de gjorde när jag började med low bar en gång i tiden). Jag tror triceps ligger superlångt före biceps i styrka eftersom jag är världens sämsta discogymmare, så lite mer balans där borde hjälpa, tänkte jag ovetenskapligt.

Jag hoppas jag kan hålla mig från att elda lår på cykeln allt för hårt i ett par veckor till, för annars känns 140 kg böj fjärran. Men fy fan vad roligt det är att cykla.