Viktinsikt

Kroppsbyggare brukar prata väldigt mycket om muskelkontakt och fokus för att nå maximal effekt av träningen. De menar att det inte handlar om att lyfta så tungt det bara går utan om att stressa muskeln på exakt rätt sätt för att den ska triggas att växa så mycket som möjligt, att med järnvilja tvinga sig att inte kompensera med andra muskler utan att träffa just den som övningen är tänkt att handla om.

Jag är inte och kommer aldrig bli någon bodybuilder av en massa skäl, men den där mentaliteten är i allra högsta grad applicerbar på annan träning. Att sätta korrekt utförande med rätt muskler framför antalet repetitioner eller kilon ger inte bara maximal muskeltillväxt för en kroppsbyggare utan även rätt teknik för en tyngdlyftare.

Jag har ju gjort exakt motsatsen till detta i ett par veckor nu när jag krystat fram fula, sneda pers men nu när de är avverkade tänkte jag skärpa mig lite och fokusera på teknik. Jag kommer aldrig lyfta de stora vikterna men jag har åtminstone en teoretisk möjlighet att lära mig rörelserna och positionerna rätt bra. Känslan av att besitta teknisk färdighet är ärligt talat minst lika åtråvärd som styrkan.

Dagens ryck blev treor på 50 kg med paus vid knäna, vilket hjälper mig med flera saker:

• När jag inte ska göra hela lyftet i ett svep kan jag fokusera mycket bättre på startpositionen: Axlarna över stången, ryggen så rak höftrörligheten tillåter, bröst upp, handlederna aningen invinklade.
• Första draget blir enbart en övning i att gå upp med höft och axlar samtidigt och med samma tempo medan knäna dras undan bakåt/utåt och stången hålls in mot smalbenen. Jag behöver inte tänka på själva knäpassagen och allt annat som kommer därefer.
• Pausen på några sekunder vid knäna hjälper mig stärka axlar och skuldror genom att jag drar axlarna bakåt och håller upp bröstet så mycket det bara går.
• Från knäna och in kan jag "ta om" koncentrationen och bara tänka på klippet och sittet, dessutom med en helt korekt position eftersom jag kunnat korrigera vid knäna.

Det kändes ganska bra med den här övningen, jag gjorde fem set treor som satt kontrollerat men jag är inkonsekvent i både fångstdjup och i hur brett jag landar med fötterna. Det är inte så många lyft där jag får till både bra klipp, starkt frånskjut men benen, stången nära bröstet genom att dra armbågarna bakåt och sedan djupt sitt med bröst upp i mottagningen. Hade jag lagt på mer än 50 kg hade det ju inte sett bättre ut, vågar jag lova.

I samma anda körde jag treor i stöt på 60 kg, utan frivändning för att isolera just stöten. Även här är jag ojämn så det är ju bara dumt att lasta på mer innan fisvikten 60 är konsekvent. Bakfotens tår pekar ut lite i bland och jag "går på lina" emellanåt. Men värst är fortfarande det här med att få igenom huvudet och låsa ut armarna ordentligt. Faktist var de sista repetitionerna när jag inte stack igenom så hårt de bästa, så kanske behöver jag inte bända axlarna ur led som en kickstöt ("squat jerk") bara jag håller ryggen och höfterna i bra position. Sånt här lär man sig inte om man inte tar det lite lugnt med vikterna tror jag.

För att få kötta nåt tungt blev det böj bak, femmor på 110 kg. Inte jättesnygga, helt i linje med resonemanget om teknik och lättare vikter här ovan alltså, men kul att klara 3x5 på en sån vikt trots så lite böj på sistone. Jag blir ju inte starkare i något rasande tempo förstås, men ändå.