Före och efter

Nu när jag ska vara så jävla präktig och följa ett program i tre månader så känns det ju som en bra idé att även jämföra min fysiska form både i mått och prestation före och efter experimentet. Centimetermåtten kommer så småningom, men först ett prestationsmått: Fight Gone Bad. Det är namnet på en Crossfit-övning som går ut på att man upplever sin egen död under 17 minuter. Så känns det i alla fall. Så här gör man:

1 Minut vardera med så många repetitioner som möjligt:

• Wallball (Kasta upp 7* kg medicinboll mot punkt 3,3 meter upp på en vägg, fånga genom att gå ner på huk i fulldjup knäböj, res dig och kasta igen, osv)
• Narrow grip sumo dead lift, 35 kg (Lyft skivstång från marken till hakan. Ha fötterna brett och håll händerna ganska tätt på stången)
• Box jump, 50 cm (Jämfotahopp upp på låda. Benen ska vara sträckta när man står på lådan, annars räknas det inte)
• Push press, 35 kg (Samma skivstång, vila mot framsida axel och pressa till raka armar. Lite frånskjut med knäna tillåtet)
• Roddmaskin (Räkna kcal på displayen)

* Egentligen ska det vara 9 kg, men jag hittar aldrig såna bollar på Sats.

Sedan vilar man en minut, och därefter repeteras det ovanstående. Sen samma sak en gång till, så man kört 3 "ronder". Sedan faller man ihop i en liten blöt pöl med spasmer och bristande livslust.



Jag har testat en gång förut. Jag tänkte att jag skulle vara smart och lyda rådet att inte gå ut för hårt, men det spelar liksom ingen roll, för den här övningen förvandlar hjärtat till en supernova förr eller senare ändå. Wallball är dessutom så elak att det smidigaste är att sjunka ner i knäböjen när man tar emot bollen, och i det nedre läget är det smart att använda lite muskelstuds för att fjädra upp igen, och väl där kan man lika gärna skjuta ifrån för nästa kast. Så hips vips har man kört fullt ös direkt och har maxpuls efter en minut. Sedan är det KÖRT.

På mitt första försök innan jul hade jag ganska usla 207 i slutresultat. Detta ska jämföras med crossfit-eliten som har mer än det dubbla, och Kalle som utmanat mig på det här som hade 304 (men med 32 kg kettlebell på sumolyften och 30 kg stång på pressen). Jag testade i dag igen, för att ha en referens att jämföra med efter 3 månader helt utan konditionsträning. I min enfald tänkte jag att jag skulle få lite bättre resultat den här gången, men det blev pinsamma 192. Jag kommer säkert koka ihop en massa ursäkter för detta, men sanningen är förstås att med bättre kondition hade jag fått ett högre resultat. 192 är verkligen inte bra.

Plötsligt känns det här med att bli stark helt fel och jag vill köra mordiska intervaller i uppförsbacke i tre månader i stället, så jag når ett FGB-resultat som inte 55-åriga tanter klår. Det värsta är att om 3 månader är jag förmodligen ännu sämre. Den där utmaningen från Kalle känns inte som den blir av på ett tag.