måndag 13 maj 2013

Den eviga uppförsbacken

Axeljäveln har, förstås, börjat göra skitont igen. I torsdags var det lite pushpressar i programmet och det räckte för att det skulle bli knivhuggarsmärta. I lördags hade det inte gått över helt och jag fick skippa sista rycken. Det som händer är att jag är svag kring skulderbladen så när armarna ska uppåt nyper jag ihop dem och svankar i stället för att hålla stabil neutral rygg och hålla isär skulderbladen, som man tydligen bör göra. När muskler kring axelns baksida och under armhålan (serratus anterior bland annat) inte drar skulderbladet framåt/nedåt så kan skulderbladet heller inte i sin tur dra axeln bakåt. Därmed får jag någon sorts framåtrotation i axeln, helt fel muskler får i vild panik ta över och allt går åt helvete. Jag försöker hitta andra som haft samma problem och löst det, men det går väldigt dåligt. Jag är väl unikt vek helt enkelt.

Det vore väldigt, väldigt trevligt om mitt enda problem var att jag är stel, svag och okoordinerad. Den här känslan av att dessutom vara trasig förstör väldigt mycket av det roliga med tyngdlyftningen måste jag säga.

För att slippa positioner ovanför huvudet körde jag lite tema styrkelyft i dag:

Böj bak, 5x5 på 100 kg. Höfterna skickar varningssignaler i botten men som vanligt går det bättre med lite vikt på. Till skillnad från förra försöket efter mitt långa sjukdomsuppehåll så gick böjen riktigt bra i dag, konsekvent och skaplig form där ryggen höll emot dugligt. 105 nästa gång! Det vore kul att få vara kry länge nog att bygga upp mot lite högre vikter till slut, det kommer liksom alltid nåt skit i vägen för mitt böjande. Jag tänkte köra lite ryckböj sen men en snabb tia Klokov-pressar talade om att axeln inte var ett dugg sugen på sånt.

Stötdrag, 5x3 på 90 kg med paus under knäna för att stärka upp rygg och få in position med knän bak, vikt på hela foten och axlar i rätt läge. Jag drog till klippläge och "shuggade" upp på tå för att hitta träffen. Att vända 90 känns inte som om det skulle vara några direkta problem, så jag borde testa nästa gång.

Marklyft, 3x5 på 120 kg. Ryggen var ju lite trött här redan, därav blyg vikt. Jag har lite svårt att hålla in stången tätt, blir gärna att jag låter den dingla en liten bit framför benen vilket förstås är väldigt ineffektivt. Jag känner att ryggen ger sig lite på slutet, främst övre delen. Igen är det svaghet kring skuldrorna som gör att det degar ihop där.

Bänkpress, 3x5 på 60 kg. Låg vikt eftersom jag aldrig tränar bänk annars och för att det mest handlade om att känna in serratus anterior väldigt noga och verkligen koppla in den i allra sista delen av pressen.

Sist 3x10 (per arm) enhands hantelrodd för att få lite action kring skuldrorna. Försökte låta bli att rotera bålen och höll in armbågen mot kroppen. Oklar vikt eftersom 1800-talshantlarna på klubben är så nednötta att man inte kan utläsa nåt längre. 25-30 kg kanske?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar