Den här sortens träningrapporter är lite tråkiga men jag vet inte riktigt hur jag ska krydda dem, och förhoppningsvis innehåller de lite insikter och frågeställningar som kan vara nyttiga. Lovar mer hysteriska metaforer i nästa inlägg i stället.
Att stiga ur sängen var aningen lättare i dag och det är bara insida lår som är kvar i katastroftillstånd medan resten övergått i vad som med lite välvilja kan kallas vanlig träningsvärk. Givetvis belönade jag i morse låren för detta framsteg genom att torpedcykla till gymmet och köra tunga frontböj.
Efter 10 minuter uppvärmt stretch gick böjandet överraskande bra. Det är klart det gnisslar lite i köttet att göra den sortens rörelse när man har napalmträningsvärk men är man varm, lite stretchad och norrländskt tjurig så kommer man ganska långt. Vissa säger ju att man aldrig ska stretcha innan styrketräning eftersom det förtar explosiviteten lite, men med den här stelheten fanns det inget val.
3x2 på 90 kg och sen 3x3 på 80 fick duga eftersom jag i klassiskt frontböjarmanér tappar övre ryggen lite på de allra tyngsta vikterna. Jag håller på att öva lite på att få in stången innanför nyckelnbenen också men det är inte helt bekvämt med pressen mot strupen. Däremot gör det själva böjen aningen lättare tror jag och man tappar inte fram skuldrorna lika lätt. Jag försöker också tänka mer på att böja vid knäna än att skjuta ut rumpan bakåt à la styrkelyft, men det sitter inte helt perfekt än.
När jag sedan tänkte köra OH-squat blev det tvärstopp: Höfterna och fotlederna ville inte alls hitta rätt position och jag fick fälla fram torson mycket mer än vanligt, trots att det ju borde vara nästan exakt samma rörelse som för frontböj. Efter lite nötande med bara stången gav jag upp. Den som har teorier om vad det berodde på för biomekanisk bug kan väl skriva en kommentar. Tänkte testa igen på söndag eller så.
I stället blev det chins, som jag är så vidrigt svag i. Jag vill så gärna bli bättre på dem men viljan att slippa dem är oftast ännu starkare. Jag behöver åtgärda detta, kanske genom att instifta någon sorts regel om att mellan varje pass böj (front eller vanliga) så måste jag ha kört chins eller pullups. Synd att jag är så bra på att bryta regler.
Sen körde jag lite kettlebell-svingar. Som tyngst gjorde jag ett set om 40 st på 32 kg. Jag hade kanske kunnat mangla ut 10 till men i dag var ingen dag för maxprestation så jag sparar det till en annan gång. Jag gissar att jag inte har världens mest fulländade teknik heller, så jag kanske ska be nån lite mer rutinerad coacha mig innan jag kör till kollaps.
Sist testade jag "one legged glute bridges"—enbent gluteus-brygga?—för att se om höfterna blev gladare. (Som i den här videon, men jag hade böjda benets häl ända in mot rumpan.) OH-böj efter det kändes precis lika konstigt som innan, så 10 reps med enbart stång fick avsluta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar