Med andra ord, exakt ingenting fungerade, jag kände mig så handikappad att det på riktigt kan ha varit rohypnol i kontorskaffet i dag. Ett ryck på 50 kg sket sig helt men jag surnade och drog det svinfult från knäna bara för att ha gjort det. Sen försökte jag en gång till och ramlade. Sen gjorde jag några OH-böj med samma vikt och ramlade igen. Där gav jag upp och bytte till vändningar. Efter tre set treor på 60 kg som fick Star Wars kid att verka platsa på Kungliga Baletten så fick jag nog även här, men kan glädja mig åt att jag faktiskt aldrig ramlade av dessa.
För att inte göra en pissdag ännu sämre skonade jag mig själv från att bli påmind om hur svag jag är i pullups genom att återigen göra exakt 0 st, och gick på böjen i stället. Nån sorts djupt omotiverad revanchlusta fick mig att ta sikte på en tung etta men efter en trea på 100 kg blev det väldigt uppenbart att gravitationen inte hade mobbat mig färdigt än. Så jag surade igenom tre set till med kvicksandströga femmor på samma 100 kg. Sist en magövning där man använder skivstång som en sån där "ab-wheel"-grunka, ungefär såhär. Jag gjorde tre set med 10 reps och hatade exakt alla sekunder av det.
Trots ett på papperet ganska lätt pass känns kroppen som om jag nyss genomlevt de naturliga konsekvenserna av att bli påkommen medan man slangar soppa från en Hells Angels-hoj. Jag hoppas med religiös intensitet att torsdagens pass bjuder på lite mer flyt än i dag, för när det känns så här att träna vill jag bara ge upp och satsa på en karriär inom Starcraft.
Haha, nåja det går väl upp och ner?
SvaraRaderaSedan undrar jag mycket kring magträning. Daniel Mattsson på Styrkelabbet.se verkar delvis tveksam till specifik magträning. Jag är nog benägen att hålla med, tycker att knäböj(!) faktiskt tar bättre på mage än mina sit-ups/plankor/övrigt.
Å andra sidan gör jag klassiska knäböj med stången bakom nacken, det kanske tar mer på magen än frontböj? Å tredje sidan kanske jag fuskar, mina lårmuskler är pinsamma och mage/rygg brukar oftast bete sig farbroderligt när benen ger upp.
Tack för en kul blogg i alla fall och lycka till!
/Karl Asp
Många säger som Styrkelabbet att specifik magträning är relativt bortkastat, och visst får man bålstyrka av tunga böj. Men allting handlar nog om förutsättningarna, både biomekaniskt och styrkemässigt, och jag är bevisligen väldigt svag i magen: Hängande i armarna kan jag inte lyfta raka ben över parallellt mer än ett par gånger (alltså "pikformation"). En kollega kan göra pullups i den ställningen, vilket är totalt obegripligt för mig. Crossfit-favoriten "toes to bar" grejar jag nog inte heller. Så att jag kör lite magövningar är mest för att närma mig någon sorts miniminivå i bålstyrka.
SvaraRaderaDessutom har jag haft en massa höftstrul under hösten och jag tror att ena halvan av höftekvationen har varit mycket svagare än den andra. Benen rycker och sliter i mitt stackars bäcken medan mage och höftböjare är för klena för att stadga upp från sitt håll. Det är en komplicerad apparat men jag tror det har blivit lite bättre med hjälp av magträning faktiskt.
Jag alternerar förresten vanliga böj och frontböj, de som beskrevs i detta inlägg var vanliga med stången bak.