Min styrka har alltid varit benövningar. Eller rättare sagt, överkroppen har alltid varit spänstig som en blöt ostbåge, vilket fått benen att falla i kategorin "behöver nog inte nödamputeras än". Som många andra dumskallar har jag tränat det jag är stark på eftersom det är roligast, men att sitta i bensparkmaskinen och dingla medan de tuffa killarna nöter bröstpress med hantlarna har bara gjort min obalans värre.
Nu när jag kör Starting Strength är det förstås i axelpress och bänkpress det tar stopp först. Bänkpressen sket sig ordentligt i sista setet i fredags och i dag var det dags för ungefär lika dåligt resultat i axelpressen. Vikterna jag hunnit till är 70 och 50 kg, vilket egentligen inte borde vara så kämpigt för en snubbe på 86 hyggligt ofeta kilo med ett drygt års gymflåsande i bagaget. Men min nemesis gravitationen vinner över mig redan nu.
Jag har hållit på med så här regelbundna och målmedvetna pressövningar alldeles för kort tid för att kunna ha någon egentlig insikt om progression, platåer och hur det ska gå hädanefter. Men min känsla är att om jag lyckas med 3x5 på 70 i bänkpressen på onsdag, även om det känns Baron Münchhausen-långsökt, så är jag ändå uppe på vikter där det är väldigt osannolikt att jag ska kunna öka två pass i rad, eller ens var fjärde pass. Jag kan liksom inte föreställa mig att jag plötsligt lyckas låsa upp någon ny styrkereserv eller tekniktrix som tar mig över ett krön och det bara rinner på till 80 eller 85.
Å andra sidan kommer ju det här läget i alla övningar förr eller senare, för annars skulle man kunna bli oändligt stark. Jag hade väl bara hoppats på att få behålla den uppåtgående kurvan lite mer än tre veckor, speciellt efter allt snack om att man som novis kan få ut minst 3-6 månader linjär progression med Starting Strength. Men visst, kan jag öka 2,5 kg varannan vecka från och med nu skulle det ju ändå innebära 12,5 kg till, eller 82,5 kg i slutet av mars.
Lite peppande är i alla fall att nästa ökning på knäböj blir personbästa. 115 kg gick fint i morse men jag tar den vikten ett pass till för att verkligen se till att tekniken sitter bra. Jag är kanske en benkille vare sig jag vill eller inte.
Hej, lider lite av samma problem. Ligger på 65x5x3. Läste dock på lite inför förra passet och det bättrade på både stabiliteten och självförtroendet. Dels det som Rippetoe skriver om, att pressa kroppen bakåt med benen, men även att inte gå ner mer än 90 grader med armarna och kanske framförallt att spänna i princip hela kroppen. Att man mentalt ställer in sig på att trycka i allt man har. Har även tänk att köra lite isometrisk träning när det gäller press. Lägga på mer än man normalt orkar i bänken, utan att sänka ner vikten. Enbart pressa upp den och hålla den i t ex 7 sekunder för att sedan sänka den till ställningen. Många har fått goda resultat i styrkeökning med hjälp av det. Icke att förglömma då att pressa ihop skulderbladen när man lyfter.
SvaraRaderaBra tips alltihop, men jag tycker att jag redan bockar av alla punkterna. Jag har nyligen fastnat i en blog som heter All Things Gym, och där postades nyss en lista med bra knep: http://www.allthingsgym.com/2012/01/5-ways-to-overcome-sticking-points.html
SvaraRaderaJag ska nöta på som vanligt nåt set till, det är dags för bänk igen i morgon, men känns det hopplöst kan jag alltid provköra lite såna där grejer. Man har ju en punkt som man inte kommer förbi när det blir för tungt; Upp från bröstkorgen brukar inte vara några problem för mig men typ 5-15 cm upp är det som att trycka stången genom lera. Att öva på statisk styrka i den regionen borde ju funka ganska bra.
Tack för länken! Ja jag tror att det kan hjälpa, om inte annat så psykologiskt.
SvaraRadera