Jag testade knäböj, den där övningen på omslaget till Starting Strength, för första gången i december 2010. Att jag tränat på gym till och från i 10 år innan dess men ändå lyckats undvika denna övningarnas övning är lite som om jag gillade att laga mat men aldrig testat att använda salt i något.
Jag var alltid lite rädd för den fria skivstången och höll mig till olika maskiner eller på sin höjd utfallssteg med handlar i händerna. När jag väl testade böj så gick det hemskt dåligt; Jag kom inte ner djupt alls innan hälarna lättade, ryggen kröktes och allt kändes helt fel. Jag visste inte hur jag skulle stå, hålla, eller röra mig.
Någonstans insåg jag ändå att det var en bra övning och att jag borde lära mig. Jag insåg att det inte var hälsenorna utan insida/baksida lår som var för oviga, jag hittade rätt vinkel på fötterna för att kunna komma djupt och ändå ha knäna åt samma håll som tårna, jag lärde mig spänna ryggen bättre, och nu på sistone har jag börjat förstå hur man ska hålla i stången också.
Vänta, vadå hålla i stängen? Kan man göra det fel? Ja, tamejfan, det kan man. Här kommer två videor som förklarar dels två olika placeringar av stången ("high bar" respektive "low bar"), och vad som skiljer dem åt trots att det egentligen bara är någon centimeter som diffar, och dels greppet kring stången och vad som händer eller inte händer när man håller fel. Det tar en stund att kolla igenom, men är SUPERVIKTIGT!
High bar vs Low bar:
Grepp:
Börja böja nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar